Tillbakablick på ett händelserikt år 2013, årskrönika

År 2013 började med att en ängel kom på besök i vårt hem.

 

Med sig tog hon vår 9,5 år gamla Berner Sennentik Tola, som är född och uppväxt hos oss. Senare under året hämtade ängeln även två av våra katter, Silke och Tiger.

Tola 9,5 år springer nu runt i himlen med alla sina vänner.

I stället för att reta mig på all snö som föll, försökte jag roa mig så gott det gick. Här gör jag snöänglar, med hjälp av Tickie. Januari-februari är de månader jag stänger in mig och skriver och skriver och skriver och skriver, för att endast pausa med hundpromenader.

I mars fick jag kärt besök och hjälp av barnbarnet Frida att göra en snögubbe.

Vi var även på vernissage, då Dea Svensson, en av mina fan, hade sin första utställning. Dea tecknar helt magiska berättelser  med sina streckfigurer.

I april fick vi Stockholmsbesök, av min väninna Anki med dotter Matilda och deras två hundar, Liva och Åttan.

Nu hade föreläsningarna börjat på allvar. Bland annat var jag i Uddevalla och hade fyra lektioner för sjundeklassare. En helt underbar upplevelse. När jag frågade bibliotekarien om det här var ett återkommande evenemang och hon svarade ja, undrade jag vilken författare de tänkte boka till nästa år. "Efter att ha lyssnat på dig kan vi inte tänka oss någon annan författare!" svarade hon. Det dröjde inte länge förrän skolan hade bokat mig för ett besök våren 2014. Ser fram emot de föreläsningarna. Andra skolor har också nappat, så jag kommer att bli några dagar i Uddevalla den här gången. Kul!

Min födelsedag firades i all stillhet på konditori, där jag fick välja precis vad jag ville ha. Då valde jag min grodprins.

Maj månad är hektisk med många föreläsningar, dessutom är jag alltid i slutskedet av min Theo och Ramonabok. Årets historiska äventyrsbok var Persiens Pärla. Så här fint skrev Hanna Lindbom i BLT om boken: "Persiens Pärla är en av de bästa böckerna i serien och nu får man svar på vissa frågor som ställdes redan i den första boken. På så sätt knyter Persiens Pärla ihop alla böckerna i serien. Avslöjandet ger inte bara den här boken en ny dimension utan höjer faktiskt hela serien och ger tidsresandet en ny tvist."

Jag var och gästtalade på skrivarlägret Storycamp i Blekinge.

Mina böcker Back to Pompeii och Spöket på Stora Mossen gavs ut. Båda böckerna fick fina omdömen: "I just finished Back to Pompeii. Wow! What an exciting (and fairly terrifying) story! I would really love to know more about the adventures of Theo, Pluto and Ramona." Dr. Sarah Russell

Bibliotekstjänst skrev otroligt fina ord om Spöket på Stora Mossen: "Kim M. Kimselius är en av våra mest produktiva barn- och ungdomsförfattare. Spöket på Stora Mossen är en riktigt spännande bok, en lättläst sträckläsarbok med ett roligt och unikt drag där en spökberättelse utvecklar sig till en deckarhistoria. Som läsare sitter man på helspänn hela tiden och man läser fort för att få veta hur det slutar. Boken passar både tjejer och killar åldern 9-12 år." BTJ, lektör Carole Lindström.

Jag mötte våren i Skåne och föreläste på Skrylleängsskolan utanför Dalby.

Eftersom jag hade kommit ut med två nya böcker bar det ut på signeringar igen. Här är från boksläppet på Akademibokhandeln Gleerups i Lund. Underbara fans som kommer med presenter på boksläppet.

Nu har vi kommit in i Juni och då var det dags för Lövmarknad och signering hos Bokhörnan i Karlskrona. Här ser du mig i en av de fina mayaklänningar jag köpte i Mexiko inför min bok Mayafolkets Hemlighet.

Det var en hel del föreläsningar och så var det studentfest för Jonathan och Felicia. Vilken fest det var på Ronneby torg när studenterna kom rusande ut över torget i samlad tropp.

Midsommarafton kom med underbart sommarväder, ja det hade faktiskt varit helt underbart varmt ända sedan i slutet av april. Här är det käre maken Jan som tillsammans med släkt och vänner firar midsommarafton.

Det har blivit lite av en tradition att jag tar promenad på midsommardagen med grannen och deras gäster. Här ser du de som följde med i år. Det blev lite gruffande om hundarna i år, eftersom jag bara hade två, mot de vanliga fyra-fem.

Det var lite tomt med bara två hundar och Pluto är gammal, så jag tyckte det var dags att börja leta efter en Berner Sennenvalp. Ibland kan det ta flera år innan man kan få tag på en. Här ser du Tickie och Pluto.

Våra kära grannar runt min skrivarstuga kom på middag och allt hade varit perfekt, om det inte var för att en av vännerna inte tålde vitlök, något som det fanns gott om i maten... Här är det Nils, Kjell och Ellen på bild.

2013 var det dags för prinsessan Madeleine att gifta sig med sin Chris. Jag hade inte haft en tanke på att se bröllopet, men Jan retade mig hela dagen och sa "Du vill allt gärna se det, erkänn!" Till slut tänkte jag "Äsch, jag ser väl en liten bit då", sedan var jag fast och såg hela bröllopet. Bilden är fotograferad på min tv.

Som vanligt kom veden på sommaren. Jag älskar lukten av nysågad/nykluven ved. Ett hårt arbete som jag älskar! I år fick Jan för sig att stapla veden så här vackert.

Äldsta barnbarnet, Frida, kom på besök i två veckor och vi hade riktiga mysstunder i soffan varje kväll när vi läste, antingen högt för varandra, eller var och en för sig.

Tanken var att jag skulle ha varit helt ledig när Frida kom, men orden hade tagit mig i sin makt och jag hade påbörjat en helt ny fantasyserie som kallas för Theo- och Ramonaäventyr. Den här serien är baserad på fansen önskemål. Första boken i serien heter Månstenen. Så här skriver journalisten Gabriella Poopuu om boken: "Mycket spännande och på vissa ställen väldigt skrämmande. Katastrofen som Kim beskriver i boken känns verklig, som att det faktiskt skulle kunna hända." 

Det fanns gott om kantareller i skogarna och Frida och jag plockade massor tillsammans med Jan.

Sommaren är en hektisk tid, det är då vi äntligen får tid att träffas och umgås. Här har en del av min familj kommit på besök:

Jan är på gott humör och passar på att skämta till det när jag fotograferar honom.

Knappt hade vår Göteborgsfamilj lämnat gården förrän en bit av vår Stockholmsfamilj anlände i form av min guddotter Matilda. Under alla dessa besök gick jag upp tidigt och skrev på min bok Månstenen varje morgon innan de andra vaknade.

Våra tyska grannar med dottern Niki kom för att fira sommar i Sverige några veckor. Niki har följt Tickie under hela sin uppväxt och Niki älskar Tickie. Hemma har hon en leksakshund som hon har döpt till Tickie. Under två veckor får jag träna mycket på min tyska.

Sedan var det ju det där med att vi ville ha ännu en Berner Sennenhund. När jag ringde min vän Lena Westerlund på Clangulas kennel visade det sig att det var dags för valpning hemma hos henne. Efter fem veckor åkte jag för att välja valp. Allt hade gått betydligt fortare än vad vi hade planerat, men vem vill tacka nej till en sådan här ljuvlig valp. Tudor blev hans namn och han kallas för Tudde.

I juli månad hann vi även med ett 120 års kalas. Det var våra vänner Bengt och Annelie i Skanör som fyllde 60 år vardera. Vår vänskap började när vi köpte en berner valp av dem för många, många, många, många år sedan, hundens namn var Miko och yngsta dottern Emma var då bara 1,5 år. Nu har hon vuxit och blivit betydligt större.

Dagen efter den stora festen gick vi upp tidigt och körde hem till Blekinge, eftersom jag skulle signera på Kolshults Ponnybus Öppet Hus. En otroligt varm sommardag.

På väg till pappas 90-årsfirande stannade jag till på Radio Växjö och berättade om gurkor. Ja, det stämmer gurkor! Jag hade bloggat så mycket om mina fina gurkor att radio ville att jag skulle komma och berätta hur jag bar mig åt.

Vid ankomsten till pappa städade vi huset tillsammans, sedan åkte vi och köpte en dator till pappas 90-årsdag. Häftigt pappa! Är stolt över dig för att du vågar dig på den nya tekniken! Här är pappa, Harry, tillsammans med min svärdotter Linda.

Värt att nämnas i detta sammanhang är att pappa gav ut sin bok Harrys äventyrliga liv, i början på 2013. Vilket gjorde att han blev intervjuad i radio.

Så kom då den efterlängtade dagen när Tudorvalpen för första gången skulle komma hem. Sedan allra första dagen har jag lagt ut bilder på Tudor på twitter och facebook och mina Twittervänner kallader Tudor för Twittervalpen. Tudor hade sin älskade apa med sig i bagaget, apan ser du till höger i bakgrunden.

Det här är nog den valp jag har varit minst med under den första uppväxten, för efter endast tre dagar åkte jag iväg på en föreläsning. Wellnessfestivalen i Ronneby. Där fanns flera föreläsare, bland annat Blossom Taite som höll i yogapass.

Ja, sedan var det dags att börja hösten signeringar. Först ut var Bokhörnan i Karlskrona, sedan kom Akademibokhandeln Gleerups i Lund. Vi hade rätt många besökare i augusti som ville komma och kika på Tudor. Det förstår jag!

 

Tudor fick följa med oss överallt, social träning, men också för att vi inte ville lämna honom ensam så många timmar. Här är vi och hämtar böcker på lagerhotellet. Tudor vaktar dem åt oss.

När vi skulle till Bok och Biblioteksmässan i Göteborg fick Tudor vara hos uppfödaren, medan de andra hundarna var hemma med hundvakter. På väg till bokmässan stannade vi till hos käre far. På bilden ser du Jan och pappa Harry.

På tisdagen lämnade vi av allt material på bokmässan, på onsdagen byggde vi montern och på torsdagen satte det igång med full fart.

Jag framför montern bokmässans första dag september 2013

De duktiga fansen som hjälper mig i montern, Roxana, Jenny och Linda.

Jan är också i full fart, här tar han hand om min kusin Kristina med dotter. Kristina kommer alltid och besöker mig alltsedan hennes mor, min faster Titti gick bort. Titti hade nämligen som tradition att alltid komma och hälsa på mig på bokmässan.

I år kom även min kusin Gunilla och hälsade. Tråkigt nog hade hennes mor gått bort under året och även hon kom istället för sin mamma. Även om Gunilla många gånger tidigare har hälsat på.

Jan och Kristinas make Jim river montern i rasande fart tillsammans med resten av Kristinas familj. Det är guld att få hjälp av dem när vi är trötta efter en lång arbetsdag. I år var det speciellt härligt, eftersom jag bara några dagar innan bokmässan fick lunginflammation och var tvungen att ta det lugnt.

Bara några dagar efter hemkomst från bokmässan var det dags för mig att resa till Island för att föreläsa i en vecka. Det kändes hemskt att behöva lämna Tudor och de andra hundarna så snart igen, men Jan var hemma och tog väl hand om dem.

Island är otroligt vackert, rent av magiskt.

När jag var i Akureyri fick jag möjlighet att bada i de heta källorna. En oförglömlig upplevelse, som jag delade med mina snälla vänner Rolf och Thora som ställde upp och visade mig Myvatn en eftermiddag.

I oktober fick Tudor fortfarande plats i biabädden tillsammans med Pluto. Jag var iväg och signerade på helgerna, var med i radio, blev intervjuad i tidningar och arbetade för fullt på min 19:e Theo och Ramonabok.

I november var det dags för den årliga gåsmiddagen med Skånes författarsällskap som jag tillhör, trots att jag bor i Blekinge. Anledningen är att jag har min skrivarstuga i Skåne och tur är väl det annars hade jag inte fått möjlighet att träffa alla trevliga kollegor i Skåne. Här är tre av de 27 som var med på middagen. Givetvis passade jag på att signera när jag ändå var i Skåne. Ja, det var fullt upp med signeringar och föreläsningar i november.

December kom, fortfarande med blidväder och barmark. Underbart. Jag körde ned till Skåne i slutet av november för att stanna i skrivarstugan fram till strax före julafton. De första signeringarna gick bra. Sedan kom stormen Sven på besök och stökade till det för mig.

Det blåste 41 sekundmeter i byarna och där jag bodde på toppen av kullen, omgärdad av stora träd, var jag riktigt rädd när vinden tog tag i stugan och skakade om den. Jag hade haft en känsla av att det var bäst att inte ha bilen kvar på parkeringen och ställde den utanför grinden och tur var väl det, för en stor björk brakade ned rakt över parkeringen. Hade bilen stått kvar, hade den blivit mos, nu ramlade en av de stora grenarna över fronten på bilen, men tack vare att grenen vilade på grinden (som blev förstörd)  blev inte bilen skadad, bara en liten repa.

Tickie var med mig i stugan och tog det hela med ro. Tack och lov att det var hon, som var med, för hon kan hålla sig många timmar. Tänk om det hade varit valpen, han skulle ha varit tvungen att gå ut titt som tätt. Nu behövde vi inte gå ut under värsta stormen.

Hela december var jag i stugan och signerade och när jag kom hem till Jan, Tudor och Pluto blev jag nästan chockad över att se hur mycket Tudor hade vuxit. Nu finns det inte en chans att de kan dela på en biabädd längre. Ändå ligger de nära varandra. Pluto har piggnat till och Tudor har fått en lugn och trygg lekkamrat.

Det har varit ett fantastiskt år, med både glädje och sorg. Nu blickar vi framåt mot 2014 och undrar vad det nya året har för överraskningar åt oss.

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er alla.

Må 2014 bära med sig lycka och glädje!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

"Ruskigt bra bok!" Tillbaka till Pompeji av Kim M Kimselius

Så här på en av årets sista dagar vill jag passa på att dela med mig av den här härliga recensionen jag fick av min bok Tillbaka till Pompeji. Det är cissi.grip.blogg.se som har recenserat boken.

 

Kul med lite utmaningar så här till jul med. Jag trodde först det inte skulle bli så mycket lästid men ack så fel jag hade. Bättre att man kurerar sig istället.Till denna utmaningen fick man välja 3 böcker man ska läsa klart på en vecka. Jag fick lägligt hem 3x Kim K Kimselius böcker om Ramona och Theo och jag började idag och är fast. Sååå underbart spännande och lättskrivna rader så jag har redan läst halva del 1 idag utan problem. Härligt!!

 

Del 1: Tillbaka till Pompeji
Del 2: Jag är ingen häxa
Del 3: Faraos förbannelse

Ja jösses. Så kan det gå om man fastnar i en bok. Jag har läst ut Tillbaka till Pompeji på 1 dag!! Det är nog rekord för min del. En välskriven och mycket spännande bok som inte går att sluta när man väl börjat. Nu ska jag raskt börja med del 2. Ruskigt bra bok. Jag gillar Ramona! En tuff tjej som inte är rädd för mycket. Modig är hon oxå!!  

Tack Kim K. Kimselius för att jag får läsa dessa böcker!!!


Tack Cicci för dina fina ord om Tillbaka till Pompeji. Ser fram emot att höra vad du tycker om de andra böckerna.

Här kan du läsa om vad som fick mig att skriva Tillbaka till Pompeji.

"Aftur til Pompei"/"Tillbaka till Pompeji" utsågs som en av de bästa utländska ungdomsböckerna på Island 2009

Om du också vill läsa efter Tillbaka till Pompeji får du be din bokhandlare ta hem boken till dig. Den finns också att köpa på internetbutikerna, till exempel Adlibris och Bokus.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

"Och så var det bara en sak till..." Steve Jobs - en biografi

Steve Jobs - en biografi av Walter Isaacson är en bok på 666 sidor och tar 25 timmar att lyssna igenom som ljudbok. Lite avskräckande när man ser siffrorna, men jag gav mig i kast med boken under min skånesignering i december. Något jag inte ångrar.

Redan från första stund var jag trollbunden av boken. Både av Steve Jobs som person, men också av att få följa utvecklingen av den digitala värld som han är en av skaparna till. Ännu ett plus är att jag själv har följt hela den här utvecklingen och fått ta del av hur varje produkt blivit en stor nyhet.

Trots resa i snöstorm och halka glömde jag av de dåliga väderförhållandena, eftersom jag i öronen hade Steve Jobs som sällskap.

Han är ingen trevlig person, som jag skulle vilja möta i verkligheten, men han har något mycket speciellt, en tro på sin produkt och en stark drivkraft att förverkliga den.

Det här är en bok som jag verkligen hoppas att du vill läsa, för den ger mycket kunskap, samtidigt som den är bra berättad.

Steve Jobs ville inte själv läsa igenom boken, eftersom han ville att författaren skulle lämna en så sann och osminkad bild som möjligt av honom. Vilket författaren har gjort. Därav min kommentar att jag inte skulle ha velat träffa Steve Jobs. Ändå skulle jag vilja det, få vara med i hans inre krets, hamna i hans förvrängningsfält och få ta del av hans idéer. Något som inte är möjligt, eftersom Steve Jobs besegrades av cancer den 5 oktober 2011, efter att i många år ha bekämpat cancern på flera olika sätt.

Något som jag inte visste om var att Steve Jobs var en av delägarna till Pixar films. Ett filmbolag vars filmer jag älskar och har sett.

Aldrig trodde jag att en biografi skulle uppsluka mig så totalt, att jag skulle tänka på den i flera dagar efter att ha slutat lyssna på boken, att jag skulle prata om den med alla jag mötte... Men exakt så är det, jag kan helt enkelt inte sluta tänka på boken och Steve Jobs.

"Och så var det bara en sak till..." Är ord som Steve Jobs alltid sa i slutet av sina föredrag. Efter de orden kom det allra viktigaste.

Läs boken Steve Jobs - en biografi och ta del av en viktig bit av vår historia.

Fråga efter boken hos din bokhandlare om den inte finns inne, annars hittar du boken hos internetbokhandlarna, till exempel Adlibris och Bokus.

Kramisar Kim 

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Rosa elefanter av Karin Brunk Holmqvist

Rosa elefanter av Karin Brunk Holmqvist är en härlig bok som ger många goa skratt.


Selma och Artur Jacobsson bor i Tommarp på en liten gård som inte längre är aktiv, bara hönsen och katten Murran finns kvar. De har några år kvar till sjuttio, och lever stillsamt med sitt eget smågnabb som enda spänning i vardagen. 

En dag börjar det hända mycket spännande saker. Någon flyttar in i grannhuset, en person som förändrar hela deras tillvaro. Artur får en känsla av att han är tråkig, när hans fru plötsligt börjar umgås mycket med den nya grannen. När Artur hittar en knippa med nycklar bestämmer han sig för att ta reda på vem ägaren är, istället för att lämna in knippan till polisen. Hemligheterna hopar sig och spänningen stiger.

En bok jag varmt rekommenderar dig att läsa.

Du hittar boken hos din bokhandlare, men även hos nätbokhandlarena, till exempel Adlibris och Bokus.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Biblioteksersättningen

Får ofta frågan om hur mycket jag får för varje utlånad bok. Därför har jag hämtat det här dokumentet hos Författarförbundet. Nedan hittar du all information du behöver veta om Biblioteksersättningen.

Biblioteksersättningen

Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.

Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, tecknare, fotografer och översättare.

Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Systemet har efterhand byggts ut, så att numera ges ersättning för både hemlån och referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.

De övergripande reglerna för biblioteksersättningen beslutas av regering och riksdag i en särskild förordning. Länge fastställdes också biblioteksersättningens grundbelopp, d.v.s. ”priset per boklån”, ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. De senaste förhandlingarna slutfördes i april 2013 och avsåg grundbeloppet för år 2014; parterna enades då om ett grundbelopp på 1 kr och 41 öre (en höjning med fyra öre). Det kommer att ge en sammanlagd biblioteksersättning på 139,2 milj. kr (en ökning med 5,5 milj. kr). Överenskommelsen gäller under förutsättning att riksdagen under hösten 2013 anslår medel i enlighet med budgetpropositionen för år 2014.

I underlaget för biblioteksersättningen ingår hemlån och referensexemplar av originalverk, skrivna på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige. I underlaget för biblioteksersättningen ingår också hemlån och referensexemplar av verk översatta till eller från svenska. Ersättning grundas under verkens hela upphovsrättsliga skyddstid, d.v.s. till och med sjuttionde året efter upphovsmannens/översättarens dödsår.

I författarfondens årliga verksamhetsberättelser beskrivs mer ingående hur biblioteksersättningen beräknas (författarfondens inkomster) och hur den sedan fördelas på olika slags individuella ersättningar och stipendier.

Verksamhetsberättelse för år 2012 (pdf)

Biblioteksersättningen år 2013 – fördelning och aktuella belopp (pdf)

 

Här kan du läsa mina tidigare inlägg om ersättning för e-böcker etc.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Bokutgivaresällskapet Seriff

Det poppar upp allt fler föreningar där egenutgivare kan samlas och ta hjälp av varandras kunskaper. Jag har tidigare berättat om Egenutgivarna, idag vill jag ge dig kunskap om Bokutgivaresällskapet Seriff. Varsågod!

Bokutgivaresällskapet Seriff

Att ge ut böcker på egen hand, det vill säga utan hjälp från traditionella förlag, är en spännande och rolig verksamhet. Som egenutgivare har du full kontroll över hela din utgivningsprocess och väljer själv vilka delar du vill ägna dig åt och vilka du vill få hjälp med av andra.

Som egenutgivare är det dock skönt att ha lite stöd. Vare sig det gäller val av leverantör eller tips till din baksidestext är det en trygghet att ha likasinnade utgivare att tillgå. Framförallt är det väldigt skönt att konkret kunna få hjälp när det behövs.

Bokutgivaresällskapet Seriff bildades just för detta ändamål – att inte bara tillhandahålla en plattform för personliga möten egenutgivare emellan – utan framförallt för att främja medlemmarnas möjligheter att ge ut och marknadsföra sina egna böcker.

Som medlem i Seriff står du aldrig ensam. Tillsammans hjälps vi åt för att höja varandras böcker, vi förhandlar fram bra priser hos leverantörer, erbjuder medverkan på mässor, ordnar kurser och utbildning i egenutgivarefrågor, både online och “på riktigt” och mycket mer därtill.

Seriff är alltså en förening med ett väldigt konkret mål – att ge din egenutgivning en rejäl skjuts!
Välkommen till bokutgivaresällskapet Seriff

Föreningen skall verka för att öka statusen på egenutgivna böcker. Föreningen skall verka för kvalitet på egenutgivna böcker. Föreningen skall ha samtal/relationer med bokhandelskedjorna för att skapa förutsättningar för egenutgivare i föreningen. Föreningen skall erbjuda olika möjligheter för medlemmarna att medverka på mässor. Föreningen skall öka synligheten för medlemmarnas böcker via hemsida och nyhetsbrev. Föreningen skall erbjuda en rad förmåner såsom exempelvis avtalspriser hos leverantörer.

Nu har du flera föreningar att välja på, där du kan hitta gemenskap och författarkollegor att bolla idéer med.

Ha det så bra!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Boktips: Lögner av Lee Child

Som vanligt har jag trollbundits av Lee Childs bok. Den här gången var det Lögner.

Lee Child har en förmåga att bygga upp spänningen så att du tror att huvudpersonen Jack Reacher är ohjälpligt förlorad, men så, någonstans ifrån, kommer räddningen. Alltid lika oväntat.

Den här gången liftar Jack Reacher med två män och en kvinna. De möts av flera vägspärrar, men vinkas snabbt igenom. Det dröjer inte länge förrän Jack Reacher förstår att det faktiskt är deras bil polisen är ute efter, att han är ett sätt för de efterlysta att klara sig från polisen.

Saken blir inte bättre när Jack Reacher förstår att kvinnan har blivit kidnappad tillsammans med sin bil. När männen ber Jack Reacher ta över ratten, börjar han fundera ut ett sätt att överbemanna dem båda och på så sätt rädda kvinnan. Inte det lättaste när man kör i 130 kilometer på en motorväg och har två beväpnade män i bilen...

Det är bara att börja läsa den här boken, den är otroligt spännande och jag rekommenderar den varmt till dig!

Du hittar säkert boken hos din bokhandlare, och hos nätbokhandlarna som till exempel Adlibris och Bokus. Läs den!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Ensam bland alla människor i julhandeln

Hon satt på bänken i köpcentret och såg människor skynda förbi. Alla hade bråttom, de släpade på paket, kassar och barn.

Mammor ryckte irriterat i de griniga små barnens händer och uppmanade dem att skynda på. Papporna bar surmulet påsarna med färgglada tryck från de olika butikerna i köpcentret.

En liten pojke satte sig trumpet ned på baken och vägrade stiga upp. Han lindade sina små armar framför bröstet och försökte göra sig så tung som möjligt när mamman skulle lyfta upp honom. När inte den taktiken fungerade blev han istället alldeles slapp i kroppen och lade sig på golvet. Mamman blev ursinnig och slet i pojken.

Hon tänkte på sin egen son. Så där skulle hon aldrig ha behandlat honom. Hon skulle ha satt sig ned på huk bredvid pojken och med lock och pock fått honom att resa sig upp. Hon skulle ha slutit honom i sin famn och viskat kärleksfulla ord, berättat att det snart var dags för jultomten att komma till alla snälla barn. Han som varit snäll hela året och skulle få många fina julklappar av tomten kunde väl vara snäll ännu ett litet tag. Det var så mycket som behövde göras innan jultomten kom och hälsade på, för visst ville han att det skulle vara fint hemma när de fick besök. Han ville väl att de skulle ha god mat hemma för att bjuda tomten på, kanske något gott att dricka, en fin julskinka, lite pepparkakor och julgodis förstås. Det var därför de gick från butik till butik och handlade och om han bara orkade ännu ett litet tag skulle han snart få vila.

Det var vad hon skulle ha viskat till sin son. Nu såg hon hur mamman gav upp och fräste några ilskna ord, innan hon reste sig upp, vände sig om till sin man och skrek att nu fick han ta hand om pojken. Mannen släppte paketen, böjde sig ned och slet upp pojken från golvet. Den lille pojken skrek hjärtskärande och såg rädd ut, som om han förväntade sig stryk och kanske var det precis vad som väntade honom när han kom hem.

Åter tänkte hon på sin lille son. Han skulle aldrig ha fått stryk, han skulle fått belöning när han kom hem, en kopp varm, god choklad med lite vispad grädde överst, så att han fick en sådan där ljuvlig liten söt gräddmustasch efter att ha druckit upp chokladen. Hon skulle kärleksfullt ha smekt bort gräddmustaschen, samtidigt som hon skulle ha stuckit till honom ännu en hembakad pepparkaka.

Hon blinkade bort tårarna medan hon följde familjen med den ilsket skrikande pojken och mamman som nu fått ta över paketen och muttrade argt.

Hon såg många liknande scener under tiden hon satt på bänken, tungt lutande sig mot sin rollator. Mittemot bänken var ett stånd där en ung kvinna sålde egentillverkade smycken. Den unga kvinnan hade skänkt henne ett leende då och då, men hon hade snabbt tittat bort, rädd för att behöva prata med någon. Men också rädd för att den unga kvinnan skulle tro att hon ville köpa något. Hon hade inget att köpa för. Hennes pensionspengar var redan slut och det skulle bli en knaper jul. Hon bet sig i läppen och såg människorna passera med kassar, kundvagnar fyllda av god mat och paket under armarna. Trots all denna överflöd såg de inte lyckliga ut.

Hon var lycklig, även om hon inte hade så mycket. Visst var hon ensam. Det fanns ingen att fira jul med, ändå var hon lycklig. Hon var tacksam för alla fina minnen, för alla vackra stunder, för livet, för att få finnas till. Men mest var hon lycklig över de få korta ögonblick hon hade fått hålla sin son i famnen. Hans ljusblå ögon, hans fjun på huvudet.

Människor passerade förbi, insvepta i murriga halsdukar, varma mörka ytterkläder, handskar och mössor om de precis kom utifrån där snöstormen yrde. De som befunnit sig inne i köpcentret ett tag hade hängt ytterkläderna över kundvagnarna, deras kinder var rosiga efter att ha bytt den bitande kylan mot den varma inomhustemperaturen.

Hon satt fortfarande insvept i sin tunna, trådslitna röda kappa. Den som hon hade fått av sin make för så många år sedan. Hon hade älskat den från första stund, aldrig att hon ville byta den mot någon annan, trots att den inte värmde så värst bra längre. Hon rös till och förstod att det var dags att ta sig hem igen. Sätta sig i den lilla lägenheten och lyssna på julmusik på radio, se ut över de omgivande lägenheterna, hur familjerna samlades, tände ljus, dukade upp mat...

Tungt stödd på rollatorn tog hon sig upp. Hon kände ett tryck över bröstet som inte funnits där innan. Det pressade och klämde och plötsligt var det svårt att andas. Hon såg mot den unga flickan med smyckena. Då såg hon en butik bredvid flickan, en dörr hon inte hade sett tidigare. Ljuset flödade ut genom dörröppningen, det var som om en våg av värme och glädje kom med ljuset och plötsligt ville hon väldigt gärna gå in och se vad som fanns innanför dörren. Trycket över bröstet försvann och det blev lättare att andas när hon började gå mot dörröppningen.

Hon blev medveten om att hennes steg var lätta, att hon egentligen inte behövde rollatorn längre, men för säkerhets skull tog hon den med sig. Hon såg på den unga flickan som hela tiden sett glad ut där hon stått med sina smycken som ingen ville köpa. Flickan såg nu rädd ut, orolig. Plötsligt lämnade hon sin plats och sprang mot bänken där hon själv alldeles nyss hade suttit.

Hon brydde sig inte om att se efter vad flickan tänkte göra, för nu skymtade hon något inne i den ljusa, vackra butiken. Där stod hennes son och hennes man. Hjärtat bultade vilt av glädje när hon såg dem. Sist hon sett sin son hade han legat blåblek och kall, orörlig, nu stod han livs levande framför henne, med rosiga kinder och glädjen glittrande i sina blå ögon. Hennes man släppte sonens hand och sträckte fram armarna mot henne.

"Kom! Kom! Vi har väntat på dig!" sa han.

Hon blev nu medveten om att hennes man inte längre var den gamle skrumpne man han varit i slutet av sitt liv, utan han stod åter ung och ståtlig framför henne. Kappan som svajade runt hennes ben, kändes nu varm och hade fått mer lyster än tidigare. Hon släppte rollatorn och gick med lätta steg in genom den öppna dörren, in i ljuset. Precis innan hon klev över tröskeln vred hon på huvudet och såg tillbaka på den bänk hon suttit på i så många ensamma timmar.

Den unga flickan stod böjd över en gammal kvinna som låg raklång på golvet,  med en rollator vid sin sida. Folk började samlas runt den unga flickan, någon skrek på hjälp, på läkare. Och hon visste att hon måste ta steget innan hon skulle förlora sina kära och bli förd tillbaka till ensamheten.

En sista blick på sin gamla utslitna kropp unnade hon sig, innan hon steg över tröskeln med spänst i stegen och ungdom i kroppen. Hon kände hur det spratt till i kroppen av glädje när mannens armar slöts runt henne, när pojkens hand stacks in i hennes. Hon skulle slippa fira den här julen i ensamhet, äntligen hade hon fått frid.

Ja, det var en liten julberättelse som jag har skrivit till dig, inspirerad av att signera mitt i julruschen. Var rädda om varandra i jul, säg snälla ord, var omtänksam och låt inte stressen gripa tag i dig. Lev i nuet och njut av stunden. Ha en underbar jul!

Ovanstående berättelse ingår i min novellsamling Mysrys. Du hittar boken hos Adlibris och Bokus om din bokhandlare inte har den hemma.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

"Sträckläsarbok med ett roligt och unikt drag" Spöket på Stora Mossen av Kim M Kimselius

Har fått en otroligt fin recension av Spöket på Stora Mossen från lektör Carola Lindström på BTJ. Här kan du läsa en del av recensionen:

"Kim M. Kimselius är en av våra mest
 produktiva barn- och ungdomsförfattare. 

Spöket på Stora Mossen är en riktigt spännande bok, en lättläst sträckläsarbok med ett roligt och unikt drag där en spökberättelse utvecklar sig till en deckarhistoria.

Som läsare sitter man på helspänn hela tiden och man läser fort för att få veta hur det slutar. 

Boken passar både tjejer och killar
i åldern 9-12 år." 

BTJ, lektör Carole Lindström.

Är jätteglad för ovanstående superfina recension.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här