Fantasi och tandläkare

Alltsedan mitt första tandläkarbesök har jag haft panisk skräck för tandläkaren. Allra första gången var min syster Birgitta med och höll i handen. Jag var inte så gammal och den äldre tandläkaren skrek åt mig: GAPA GAPA GAPA, och jag gapade allt vad jag kunde, men det var inte tillräckligt så hon tog tag och drog i käkarna för att jag skulle gapa mer.

Det var mitt allra första tandläkarbesök. Behöver jag berätta att det var på skakiga ben jag gick dit nästa gång och den här gången fick pappa följa med.

Han fick sitta ute i väntrummet och tandläkaren var inte vänligare den här gången. Inte blev det bättre av att hon tappade borren på min tunga. Hela tiden var hon arg, sur och tvär mot mig.

Nästa tandläkarbesök var fruktansvärt, jag låg och darrade så mycket i tandläkarstolen att min kropp studsade i stolen. När tandläkaren kom med borren slog jag undan handen på henne. Sköterskan fick hålla fast min hand, men jag hade en ledig hand och använde den, då höll hon fast båda mina händer. Men jag var vig och lyckades sparka tandläkaren när hon försökte komma åt att borra, så pappa fick komma in och hålla mig i benen...

Inte några trevliga upplevelser precis. Varje gång jag skulle till tandläkaren fick jag ont i magen en hel vecka innan och var ett fullständigt vrak när jag till slut satt i tandläkarstolen, ända fram till för ungefär 9-10 år sedan. En tand hade spruckit och jag hade fått inflammation, tanden skulle dras ut. Jag fick bedövning efter bedövning, men sprutorna hjälpte inte. Jag grät när tandläkaren drog och det ilade en fruktansvärd smärta igenom mig. Tandläkaren frågade om hon skulle sluta och skicka iväg mig för att operera bort tanden, men jag sa bara "Ta bort eländet!" Och hon drog och jag grät och tandsköterskan bad tandläkaren sluta. Jag hade knäna nästan ända upp till hakan, för det gjorde så ont att hela min kropp knöt ihop sig som en boll. Till slut sa tandläkaren att hon i alla fall var tvungen att gå ut och vila sig, för hon orkade inte se hur jag led längre.

Bedövningssprutorna hade inte tagit på grund av inflammationen, och det tog så lång tid att försöka få ut tanden för att, den tandläkare som tidigare lagat tanden hade borrat ned en skruv i käken. Jag vet inte hur min tandläkare bar sig åt, men till slut var det mesta av tanden borta, endast roten satt kvar, men nu helt död. Den dagen försvann min tandläkarskräck.

För som jag sa till tandläkaren idag (samma tandläkare som dragit ut min tand), så kan det aldrig, aldrig någonsin bli värre än den gången. Hon skrattade åt mina ord, för även hon mindes händelsen och sa "Ja, då kom det alltid något gått ut av den händelsen".

Idag låg jag där 50 minuter och tog hjälp av fantasin. Jag tar ALDRIG någon bedövning längre. Den hjälper ändå inte. Utan jag använder min fantasi för att fly bort ur tandläkarrummet och smärtan. Idag tog jag hjälp av något som en person hade frågat strax innan jag gick in till tandläkaren: "Besökte du Blå Lagunen när du var på Island?" Visst gjorde jag det. När jag sedan låg i tandläkarstolen och borren togs fram, blundade jag och kopplade bort alla ljud och den kommande smärtan och så befann jag mig i det varma vattnet från heta källor i Blå Lagunen på Island. Jag mindes mörkret ovanför och det blå vattnet runtomkring mig, hur jag hade njutit av upplevelsen och jag försvann helt bort till den platsen.

När så tandläkaren sa att det var klart kom jag tillbaka från Island och Blå Lagunen och med ett leende på läpparna vandrade jag ut från Tandläkarmottagningen. Inte ens de sista orden från tandläkaren kunde fördärva den underbara känslan jag bar inom mig: "Vi kallar dig igen i april".

Jag är mycket tacksam för min fantasi som gör att jag kan förtränga smärtan. Några djupa lugna andetag, sluta ögonen och så är jag på en annan plats.

Tack och lov för fantasin!

Nu vet du hur du ska slippa din tandläkarskräck: Gå och dra ut en tand... Nej, jag skämtar. Det bästa du kan göra är att drömma dig bort i fantasin och koppla av allt omkring dig. Lycka till!

Kramisar från Kim
(Nytagen bild, nyss hemkommen från tandläkaren)