Mörkt vatten av Joyce Carol Oates
En mycket annorlunda bok, som börjar där boken slutar, nästan... Berättelsen hoppar fram och tillbaka i händelserna, mellan den unga kvinnan i bilen som ligger upp och ned i vattnet och händelserna som förde fram till det ögonblicket.
Även om jag som läsare vet hur det ska gå i slutet, eller rättare sagt, tror mig veta hur det ska gå, drivs jag att lyssna vidare. Hur hamnade bilen där, hur hamnade den unga kvinnan i bilen? Frågor som sakta får svar, allteftersom jag lyssnar.
Avslutningen är mycket oväntad. En bok jag varmt rekommenderar.
"Kommer jag att dö nu? - så här?"Senatorn. Den unga kvinnan. Fjärde juli-firandet på ön. Bilfärden i skymningen. Olyckan. Drunkningsdöden.
Låter
det bekant? Tankarna dras, utan namns nämnande, osökt till
Chappaquiddick år 1969. En djupt tragisk händelse i USA:s moderna
historia.Men i Joyce Carol Oates kortroman Mörkt vatten är
handlingen förlagd till 1991 och den som kommer till tals är offret för
skeendet. Flickan vars känslor, smärta och tankar ingen känner. Hon som
när bilen bryter igenom skyddsräcket och störtar ner i det svarta
vattnet är alltför chockad för att ens skrika. Lämnad ensam, fastklämd
och flämtande efter luft. Alldeles för ung för att dö. Om sin farliga
dragning till den framgångsrike äldre mannen som hon känt bara några
timmar, om sårbarhet och drömmar, om sitt korta liv och svåra död
berättar hon själv på ett gastkramande sätt medan vattnet fortsätter att
strömma in.
Den får fyra stjärnor av fem möjliga.
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina 45 böcker. Foto Bertil Knoester.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!