Halva föreläsningsresan till Ale kommun är över. Snart är det dags för hemfärd. Jag kommer verkligen att sakna lärarna och eleverna i Ale kommun. Dessutom älskar jag att bo på Fars Hatt i Kungälv. Vilken atmosfär och underbar personal. Maten är femstjärnig, gemensamhetsutrymmena så mysiga att man inte vill vara på rummet, trots att det är det bästa rum jag haft på länge.
Jag bor i ett fint hörnrum, med soffa, bord och två fåtöljer, samt dubbelsäng, skrivbord och tv.
Gemensamhetsutrymmena är många, här är några av dem.
Här tillbringar jag eftermiddagarna, med min dator, eller med goda vänner och släkt.
Istället för hundpromenader ger jag mig ut på upptäcktsfärd på egen hand, eller i sällskap av goda vänner.
De gamla husen i Kungälv är fascinerande.
Om inte personalen på hotellet hade sagt åt mig att det fanns skyltar på alla hus som berättade vad husen varit tidigare, hade jag helt missat det. Nu blev staden ännu mer levande.
"Jag ligger i frid och sover ty du Herre allena låter mig bo i trygghet"
Här bodde Lisa Meitner som flykting under kriget. Ett namn värt att minnas.
Jag besökte även Bergfeltska trädgården.
Här är Hotell Fars Hatt. Hit gjorde vi utflykter när jag var barn. Tänk vad proportionerna ändras när man blir vuxen.
Kungälvs fästning, förlåt Bohus fästning, är sig likt. När vi var barn benämnde vi det alltid Kungälvs fästning. Hit åkte man på skolresa, här blev fästningen levande när jag kikade ner i fängelsehålorna. Min fantasi var lika rik då som nu.
Ån som flyter utanför hotellfönstret.
Ljuvlig natur ett stenkast, eller en kort bilfärd från hotellet.
Bohus fästning på avstånd.
Hösten är otroligt vacker.
Vännen Jonny tog mig med på utflykt i staden och självklart blev det ett besök på Bräckboden. Jag skulle inte ha något, men som du ser kom jag hem med en bärpåse full av kex.
Den här utsikten hade jag från bordet vid restaurangen.
Gårdagskvällen tillbringade jag i kära vännen Mariannes sällskap. Så roligt vi hade. Kvällen sprang iväg alldeles för fort, maten var ren njutning och efterrätten ville jag aldrig skulle ta slut, inte sällskapet med Marianne heller. Men allt har sin tid och det var dags för sängdags för länge sedan när Marianne lämnade hotellet.
Två föreläsningsdagar kvar och jag har haft magiska dagar, ser verkligen fram emot de kommande mötena med fler elever och lärare.
Har jag sagt att jag älskar att vara författare?
Kram från Äventyrsförfattaren Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!