Silverskatten vid Johannishus slott har gått iväg för tryck
Nu har Silverskatten vid Johannishus slott gått iväg till tryckeriet. Här ser du hela bokomslaget med skärmärken där omslaget ska vikas runt boksidorna. Vad tycker du om det? Jag älskar färgerna! Alltid lika spännande att se det färdiga bokomslaget.
60e boken av Kimselius
Det här är min 60e bok. Det är även den 31 boken om Theo och Ramona. Det känns mäktigt att jag har skrivit så många böcker och jag har minst lika många böcker till inom mig. Det är bara att skriva på.
Länge har jag gått omkring och sagt att Tsunamikatastrofen i Lissabon är min bästa bok, men nu får den dela plats med Silverskatten vid Johannishus slott. Är supernöjd med boken. Hoppas att du också kommer att bli det.
Utdrag ur Silverskatten på Johannishus slott:
Armbandet låg bakom glasrutan och lockade. De flätade silverlänkarna liknade en hoprullad ödla, med en lite silverberlock där det fanns en inskription.
Ramona kunde inte slita blicken från silverarmbandet. Tänk att det var ända från tusentalet. Helt ofattbart, eftersom det var så välbevarat. När solens strålar nådde armbandet glänste det. Hon ville sträcka ut handen och fatta tag om det, sätta det runt armen och njuta av att känna historiens vingslag mot handleden.
Men det var omöjligt, glasrutan var i vägen och montern var låst. Om inte...
Ramona såg sig om. Greve Wachtmeister stod framför gruppen och berättade om silverskatten som hittades 1865 i närheten av Johannishus slott. Skatten hade upptäckts av en man när han grävde för att bredda vägen vid Kasakulle. Mannen hade lämnat in silverskatten till slottet, där Agathe Wachtmeister för tillfället hade härskat efter makens död.
Kanske kan jag locka greven att öppna skåpet, tänkte Ramona. Om jag bara får känna på det, då kan jag ta reda på vad som är sant.
Ramona visste att så fort hon lade handen på silverarmbandet skulle hon förflyttas i tiden. Det hade hon gjort så många gånger tidigare under de tidsresor hon och Theo hade gjort tillsammans, alltsedan hon första gången hade träffat honom i hans hemstad Pompeji, år 79 enligt vår tideräkning. Det var då vulkanen hade förintat hans hemstad. Ramona hade varit på sin första tidsresa och Theo hade följt med henne hem. Genom det hade hon räddat livet på Theo, eftersom hela hans hemstad hade försvunnit under ett flera meter tjock lager av aska från vulkanen Vesuvius utbrott.
Sedan dess hade de varit på otaliga äventyr tillsammans. Både roliga och skrämmande, ibland riktigt fruktansvärda.
Ramona hade ständigt lovat Theo att det var sista gången de reste i tiden. Varje gång hade hon trott på orden, eftersom hon hade varit övertygad om att hon aldrig mer ville göra det.
Men så gick det en tid och Ramona glömde allt det hemska de hade upplevt under tidsresan.
Då lockade historien henne igen. Hon ville uppleva den på riktigt, inte bara läsa om den i en bok. Hon ville vara där.
Nu visste hon precis hur hon skulle få ta del av silverarmbandets historia.
Men det gällde att välja rätt ögonblick, annars skulle Theo, eller någon annan, stoppa henne.
Omdömen om Silverskatten på Johannishus slott
"Kim har en väldigt lättflytande och lättillgänglig författarstil." Greve Hans Wachtmeister
"Vilken fantastisk bok! Tyckte så mycket om den, som vanligt svårt att sluta läsa när man börjat." Jessica Bengtsson
"Här får vi ta del av ännu en bit av Blekinges och Sveriges historia. Med hjälp av Kims berättelse och en smula egen fantasi lyfts silverskattens väg genom tiderna fram." Ingela Rodehüser
Om en månad kommer boken
Du får ge dig till tåls en månad om du blev sugen på att läsa boken. Men du kan redan nu gå in till din bokhandel och beställa boken, eller bevaka boken hos de olika nätbutikerna. Jag längtar efter att få sätta in boken i min bokhylla. Där behöver jag nu en ny hylla för att få plats med fler böcker. Vilken lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!