Skrivprocess och drömmar

I landet mellan dröm och verklighet kom jag på något mycket intressant i morse.

Som de flesta av er vet har jag skrivit sedan jag var åtta år, då jag skrev min första bok och även bestämde mig för att jag skulle bli författare.

Men aldrig någonsin har jag funderat över skrivprocessen så som jag gjorde i morse.

Det är nämligen så att när jag skriver mina böcker lever jag mig in i berättelsen till 200 %, jag blir den jag skriver om, jag är på plats, jag känner lukter, ser vad personerna ser och upplever allt de gör. Det gäller inte bara huvudpersonerna i berättelserna, det gäller ALLA personerna i mina böcker. (Kanske det är därför böckerna tilltar alla åldrar?!)

I morse när jag precis vaknat ur min dröm och låg och funderade över den, insåg jag att det var precis likadant i mina drömmar:

Först var jag en person som flydde undan soldater och såg en pojke klättra uppför ett träd för att gömma sig, i nästa stund var jag pojken som såg soldaterna närma sig, men han såg även en stor fågel komma emot sig där han satt i trädet, sedan var jag fågeln som såg pojken, soldaterna som hade upptäckt pojken och även såg den första personen som flydde undan soldaterna. Fågeln tänkte att han måste rädda någon av personerna och flög mot pojken, som jag i nästa stund var, "pojken" såg fågeln komma emot sig och jag blev så rädd att jag trillade ur trädet... Och så höll det på.

När jag insåg att drömmarna upplevdes på samma sätt som mina berättelser, funderade jag över om jag skriver som jag gör på grund av att jag drömmer på det sättet, eller om jag drömmer på det sättet för att jag skriver som jag gör...

Vad säger du som just nu läst detta, är det samma sak för dig? Svara mig gärna på Facebook eller twitter eller direkt här i kommentarer efter bloggen. Det skulle vara intressant att få höra hur andra upplever sina drömmar och skrivprocesser.

Kramisar Kim