Pompeji i mitt hjärta

Översta bilden föreställer Forum i staden Pompeji, med vulkanen Vesuvius i bakgrunden.

Pompeji är en stad i Italien, sydost om vulkanen Vesuvius. Staden förstördes i ett vulkanutbrott 24 augusti år 79 e.Kr. tillsammans med städerna Herculaneum, Stabiae och Oplontis. Pompeji började grävas ut under 1700-talet och stora delar av staden har grävts ut. 1997 upptogs arkeologiska områden i Pompeji, Herculaneum och Torre Annunziata på UNESCOS världsarvslista.

Det som fick mig intresserad av staden Pompejis öde var att jag såg en bild av en hund som hade dött i ett vulkanutbrott. Hunden såg ut att ha lidit väldigt mycket och jag ville rädda hunden (se bilden). Det fick mig att läsa in mängder av fakta om Pompeji, vulkanutbrott, seder och bruk, gipsavtryck och mycket mer. All fakta resulterade i min bok Tillbaka till Pompeji.

Här är en bild tagen i utkanten av Pompeji med vulkanen Vesuvius i fjärran.













Gatubild från Pompeji på en av de smalare gatorna. Även här finns "övergångsställen", men här bara i form av en enda sten.


















Bageriet har en mycket central roll i min bok Tillbaka till Pompeji och jag kunde inte nog studera ugnarna, kvarnstenarna och allt jag fann i de olika bagerierna i staden.


















Det gällde att hitta "rätt" bageri, där historien om Theo och Ramona skulle ta sin början.














Här vandrar jag över ett av övergångsställena i Pompeji.













Den här mannen har jag alltid sett som Pluto, gipshundens husse. Även om jag inte vet med säkerhet att så är fallet. Pluto har en central roll i min debutbok, som du säkert förstår, eftersom jag skrev boken för att rädda hunden...









Här ser du en gravid kvinna ligga på mage för att skydda sitt ofödda foster.













Det har blivit flera resor till Italien och Pompeji och när jag senast var i ruinstaden låg gipsavtrycken inte längre utställda vid Forum som de gjort vid tidigare tillfällen. Något jag saknade. Men gipsavtrycken ute i staden fanns fortfarande kvar, som du kan se i mina tidigare inlägg om Pompeji.













Här sitter jag på terrassen till hotell Minerva och skriver på min bok Tillbaka till Pompeji.

















Min debutbok Tillbaka till Pompeji sålde i 11.000 ex första veckan, vilket inte sa mig så mycket eftersom det var min första bok. Men enligt förlagsredaktören var det mycket bra, eftersom en debutant vid den tiden sålde ungefär 200-300 ex/år. När sedan massmedia blev som tokiga och gav mig smeknamnet Blekinges Astrid Lindgren, förstod jag att det nog var ett rätt bra debut.

Här kan du läsa om när Ramona inser vad som har hänt henne i boken Tillbaka till Pompeji:
Som en blixt från klar himmel slog sanningen Ramona. På något sätt hade hon färdats genom tiden när hon suttit i bageriet och sovit, och nu... nu befann hon sig i ett levande Pompeji. Före vulkanutbrottet som skulle förinta hela staden och döda alla invånarna. Även hon skulle dö om hon inte kunde ta sig därifrån. Ramona såg sig förskräckt omkring. Hon hade inte en aning om hur snart vulkanutbrottet skulle ske, om det var om hundra år, om tio år, eller om tio minuter!

Efter succén med min debutbok har jag skrivit många fler böcker i den historiska äventyrsserien om Theo och Ramona. Theo är den person som Ramona möter i första boken i det levande Pompeji.

Många läsare har skrivit till mig och undrat hur Theo hade det innan han träffade Ramona. Jag har alltid haft en klar bild av hur han levde innan mötet med Ramona och har därför burit boken om Theo och Pluto inom mig under många år.

I år var det så dags att förverkliga idén om en andra bok om staden Pompeji vid vulkanen Vesuvius fot: Theos Pompeji.

Här kan du läsa om när Theo möter en sierska och får höra hennes spådom:
"Du kommer att gå ett sällsamt öde till mötes. Många faror väntar dig, men också en långbent, ljuvlig varelse som tar dig med på de märkligaste ting du någonsin kunnat föreställa dig. Var inte rädd för att räcka ut en hjälpande hand när stunden kommer. Det kan rädda ditt liv."
Därefter släppte kvinnan hastigt Theos hand och stirrade förskrämt på honom. Hon lutade sig fram mot honom och viskade:
"Du bär ödet på dina axlar. Förvalta det väl och många kommer att få leva, strunta i varningen och oräkneliga människor kommer att dö. Minns mina ord, minns dem, för ett stort ansvar har lagts på dig."

Älskar att skriva om Pompeji. Det finns så otroligt mycket att berätta om, så många människoöden, så många historier.

Jag bär ytterligare en bok om Pompeji inom mig, vet ännu inte om den ska få se dagens ljus, eller om den ska få fortsätta att ligga gömd i min dator och i mitt hjärta. Du får se vad som händer i framtiden...

Känd byggnad i Pompeji kollapsat.

Här kan du läsa tidigare inlägg om Pompeji, Herculaneum, Vesuvius och mina böcker Tillbaka till Pompeji och Theos Pompeji, samt intressant fakta om Pompeji.

Nu ska jag gå och skriva på den 15:e boken om Theo och Ramona: På liv och död i andra världskriget skugga. En minst lika hemsk (om inte hemskare) verklighet än den som skildras i ruinstaden Pompeji.

Kramisar Kim