Gästberättare Elin Söderberg från Kunskapsskolan i Lund

I år, 2014, höll jag skrivarkurs för eleverna i Kunskapsskolan i Lund. Nu har jag valt ut tre berättelser som sticker ut från de övriga och förtjänar en delad förstaplats.

Första gästberättaren var Anna Streiffert.
Den andra gästberättaren är Elin Söderberg. 


Hemlighetens grav
Fröken Näslund ropade högt med sin smala mun:

-TYSTNAD!

Och tyst blev det må ni tro. Vi hade haft en historielektion, och då menar jag verkligen HADE, för det hade slutat med att alla ballade ur när Drulle överdrev lite. Eller faktiskt ganska mycket. Vi brukar ofta läsa i frökens historieböcker, där det står precis alla årtal och blablabla. Fröken är väldigt sträng, den strängaste i hela världen. Säkert den strängaste i hela universum. Det tycker alla, ja precis alla, alla utom Drulle. Ja, så heter han. Han är lite speciell. Förutom att han är så liten så uppför han sig lite lustigt ibland. Han bor granne med mig, Cajsa. Drulle tycker allt är kul. Ibland kan han skratta i timmar för att någon nös på ett roligt sätt. Ibland brukar han springa runt frökens ben, hoppa upp och ner på hennes välskötta kateder, testa frökens glasögon som annars sitter allra, allra längst ut på hennes långa, ja nästan stränga näsa. Han gör helt enkelt det han känner för. Det är det ingen annan som vågar.

Alla vet att Drulle har det svårt hemma. Ingen tror riktigt på honom. Alltså ingen tror att han någonsin kommer lyckas med något alls. Iallafall inte än. Drulles storasyster är värst av dem alla. Hon är som en värsting, en riktig värstingvärsting som vill att Drulle ska misslyckas så att hon kan få hela världens uppmärksamhet. Familjens pengar går till henne. Nu undrar du säkert hur jag vet det, men det är faktiskt inte så svårt. Eftersom v bor grannar, och detta är en väldigt liten, kanske till och med pytteliten stad utanför Göteborg, så är det inte så konstigt att jag kan titta in i deras hus, eftersom husen här är otroligt ihoptryckta, lite som pannkakor. Pannkakor med en traktor på. Så ihoptryckta är de. Jag brukar titta in i Drulles storasysters rum varje kväll. Ibland ser jag när de två klär av sig för kvällen. Då brukar jag titta bort. Men när mamma eller pappa ibland kommer inrusande för att de tror att jag har gjort ett nytt hyss, fastän det egentligen är våran hund Rufus, ser de att jag sitter på min fina fönsterbräda och tittar åt Drulles hus. De fattar inte att jag tittar bort när det kommer till pinsamma stunder och därför blir de superknuper jättearga! Då tar de min kikare (som jag egentligen inte behöver för att se in till dem) och går. Jag brukar ta tillbaka den varje gång, för jag vet exakt var de gömmer den, nämligen i mammas garderob. Exakt denna proceduren (eller knuppeluren för att det är enklare att säga) hände igår, det är anledning till att jag stannade på skolan idag.


Det är här den spännande historien börjar, men den är alldeles för lång för att jag ska kunna skriva ner hela berättelsen. Jag lovar dig, den är riktigt, riktigt bra.

Bra gjort Elin! Lycka till med ditt fortsatta skrivandet och låt orden flöda fram precis som du har gjort i den här berättelsen!

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

På Kim M Kimselius Författarblogg talar jag idag om skrivglädje och har en länk till en ny berättelse på Wattpad.

Du hittar även skrivtips i min skrivbok Att skriva med glädje, som finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 30 böcker.  Foto Bertil Knoester.