Kim M. Kimselius signerar sina böcker. |
Är det något jag älskar så är det orden, både att läsa och skriva. Jag slukar böcker och jag skriver flera böcker per år.
Från början var det bara en bok i taget, sedan blev det två, därefter tre, sedan fyra och i år, tro det heller ej, blir det sex böcker.
2016 års böcker
Staden på andra sidan Fjäderpennan är andra boken i en fantasyserie som utspelar sig på andra sidan om en skimrande bubbla. Markus och Matilda tar sig igenom bubblan och möter äventyret.
Det här är en bok jag kopplat av med. Att skriva historiska äventyrsböcker innebär mycket arbete, men att skriva fantasy är rena rama avkopplingen för mig.
Mördande foto är en gastkramande thriller. Den började som en novell på Wattpad och växte sig allt längre, påhejad av läsarna. De ville ha berättelsen som bok. Jag skrev på och tryckte upp boken. För att de som köper boken ska få något de inte kan läsa på Wattpad, skrev jag extra text i den tryckta boken.
Det känns vemodigt nu när boken är avslutad. Det har varit härligt att skriva när jag haft lust och inte ha några krav på när den skulle bli färdig.
Nu har jag påbörjat en ny thriller på Wattpad, Resa utan slut.
Döden på Island, är en av de två böcker om Island som kommer ut i år. Till min glädje tog sig det isländska laget långt i Fotbolls EM i år. Jag hejade glatt på dem, för efter flera besök på Island har jag blivit lite av en islänning i själen. Det kommer du att märka när du läser böckerna om Island.
Det osynliga folket på Island. Den boken skrev jag klart igår. Egentligen borde jag fira med champagne. Men ännu återstår mycket arbete innan boken är helt klar. Jag ska läsa igenom den, från början till slut, och lägga mer kött på benet. Därefter ska den gå iväg till korrekturläsarna. Den här gången går manuset även till min isländska förläggare, precis som Döden på Island har gjort.
Färgargårdens andar, är lite fusk, för den här boken har jag inte skrivit helt och hållet själv. Boken är ett resultat av 2015 års skrivarkurs. Deltagarna har skrivit noveller som jag har sammanställt till en bok. Jag är imponerad, för berättelserna håller hög kvalité, är fängslande och riktigt nagelbitande ibland.
Det är så roligt för nu i helgen kommer deltagarna tillbaka för en fortsättningskurs. De tyckte förra årets skrivarkurs gav dem så mycket. De börjar redan tala om en ny novellsamling. Vi får se hur det blir med det.
10 misstag författare gör. Ännu en bok jag inte skrivit helt själv. Medförfattare är Kristina Svensson och Lennart Guldbrandsson. Två författarkollegor som för några år sedan kontaktade mig på bokmässan, för att höra om jag skulle vilja hålla seminarium med dem året därpå. Självklart ville jag det. I år håller vi vårt andra seminarium tillsammans på Bokmässan i Göteborg i september.
Då kom vi på idén att vi skulle göra en bok om seminariet. Vi har bara 20 minuter på oss på Bokmässan, men med all vår samlade erfarenhet har vi betydligt mer att berätta. Det gör vi i boken.
Dag och natt
Skämtande brukar jag säga att jag jobbar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Men egentligen är det inget skämt. Efter snart 20 år som författare och över 40 utgivna böcker har jag fått rutin på att skriva. Inte så att jag skriver böckerna utifrån en viss mall, utan jag har lärt mig att skrivandet är något av det viktigaste jag kan göra för att må bra.
Något annat jag har lärt mig är, att ju mer jag skriver desto lättare kommer orden.
Det där med Dag och Natt, beror på att jag drömmer ihop berättelserna under natten, som jag skriver av mig på dagen.
Jag älskar verkligen att skriva. Jag brinner för det och jag blir alldeles galen av lycka när jag får sätta ännu en av mina egna böcker i bokhyllan. Dessutom älskar jag att inspirera andra att läsa och skriva.
Skrivarkurser
En av de saker jag tycker är roliga med skrivarkurser är att jag får ut minst lika mycket av dem som kursdeltagarna/eleverna. Att lära andra hitta glädje i skrivandet inspirerar mig att skriva. Det gör mig lycklig när jag ser kursdeltagarnas glädje. Att höra att jag har gett dem nyckeln till verktygslådan, eller öppnat flödet, tryckt på knappen och många fler uttryck, gör mig oerhört glad.
Under många år har jag hållit skrivarkurser i skolorna, på föreningar och folkhögskolor. När jag steg in i 1700-talsgården Färgargården i Eringsboda, kände jag direkt att jag ville sitta där och skriva. Då kom idén att jag skulle hålla skrivarkurser i egen regi, där i det gamla huset.
Det började med en endagskurs. Tio glada personer skrev så pennorna glödde och tangenterna nästan lossnade. "Nästa gång vill vi gå en hel helg", var många av kommentarerna. Året därpå startade jag med helgkurser. Det blev två helger i rad.
Det gamla 1700-talshuset levde upp, började renoveras, få vatten indraget, avlopp och kök. För varje gång jag håller kurs har det hänt något nytt i huset. Det ska bli spännande att se vad som har hänt i år. För på fredag är det dags igen. Då är det fortsättningskurs för förra årets skrivkursdeltagare. Därefter följer ytterligare två helger med skrivkurser. Deltagarna anländer på fredagen och kursen hålls lördag till söndag. Två intensiva dagar som ger otroligt mycket, både för mig som skrivkursledare och för deltagarna.
Jag har några platser kvar på skrivarkursen vecka 29, om det är så att du blev intresserad.
Tidningen Skriva kontaktade mig och undrade om jag inte ville hålla skrivarkurser på distans i deras regi. Jag nappade direkt. Hittills har jag fått många härliga kommentarer från deltagarna, både på distanskursen och skrivarkurserna på Färgargården.
Är du rik?
Med så många böcker utgivna, med alla skrivarkurser, då borde du vara rik, eller hur? Det är en fråga jag ofta får: Är du rik?
I början svarade jag nej. Nu har jag börjat svara ja. Inte för att jag har blivit rikare på pengar. Däremot har jag blivit rikare på erfarenheter, möten och vänner. Det är rikedom för mig. Mer värt än pengar.
Självklart får jag det att gå runt, men jag lever inte i överflöd. Blir det pengar över trycker jag upp någon av mina byrålådsböcker. Jag har skrivit sedan jag var åtta år och stoppat alla berättelserna i lådorna i mitt skrivbord. De kallar jag för byrålådsböcker. Ännu finns det många berättelser där. När det blir pengar över plockar jag fram en av dem och ger ut den som bok. Några av dem böcker som är byrålådsböcker är Rädda min lillebror, Spöket på Stora Mossen, Kimberlie Äventyr på Nya Zeeland, Kimberlie Ett nytt liv, Kimberlie Främlingar och Snapphanar.
Kim M. Kimselius. Fotograf Lars Jansson |
Kramisar Kim
Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte.
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina 40 böcker. Foto Bertil Knoester
Jo, du lever med orden och orden med dig. Det syntes i ditt inlägg.
SvaraRaderaVad betyder orden för mig? En del, annars skulle jag inte ha så många ordböcker. Nu är det facklitteratur som jag skriver, men jag lägger vikt vid att välja rätt ord. Orden styr tänkandet.
Per
Hej Per
SvaraRaderaHärlig kommentar :-) Visst är det så, orden styr tänkandet. Här är hyllorna också fyllda av ordböcker. Föredrar dem framför att gå in på datorn.
Ha det gott!
Kram Kim :-)