Skrivprocess Vad är det som tar emot?
Mejlhögarna växer och jag når aldrig botten, pappershögarna på skrivbordet tycks aldrig minska, trots att jag gräver mig igenom dem, arkiverar, besvarar brev och slänger. Alla dessa måsten.
Är det de som gör att det tar emot att börja skriva. För precis så är det. Jag har orden, längst ut på tungspetsen, de vilar nästan ute på naglarna, ivriga att få rusa ut över tangenterna, in i datorn. Ändå tar det emot och jag vill inte börja skriva på min berättelse. Den finns där i huvudet, tumlar runt, växer som en tumör, pockar på uppmärksamhet, vill bara komma ut.
Men det tar emot att starta bokdatorn, att försvinna bort i fantasin. Det är så mycket annat som behövs göras, allt det jag skrev ovan och hemmet, tvätten, hundarna, maken, böcker att läsa, ta hand om grönsaker och frukt i trädgården...
Om jag startar bokdatorn och släpper loss orden, då är jag borta för ett par timmar. Är jag i skrivarstugan helt ensam, då kan jag vara borta ett par dagar i fantasins värld. Ljuvliga tanke, och skrämmande.
Orden är för mig vad spriten måste vara för en alkoholist. Jag måste skriva, men jag drar mig för det i det längsta vissa dagar, för jag vet att när jag väl släpper loss försvinner allt annat. Det kanske är just det som tar emot, att kapitulera för orden, släppa kontrollen och låta huvudpersonerna föra berättelsen framåt.
Ja, det är sannolikt det som är mitt motstånd och tur är väl det, annars hade världen runt mig inte fungerat, för jag hade bara suttit och skrivit, 24 timmar om dygnet, utan mat, utan vatten, utan kontakt med något annat än den fantasivärld jag bär inom mig.
Nyss har det rasat ur mig tre kapitel och det ligger lika många till på lur, ändå tvingar jag mig att sluta skriva. Det är en dag imorgon också och ännu en dag därpå. Dessutom har jag lite andra planer för dagen. Nu ska jag iväg och inspirera skolelever att skriva. Tänk om jag kunde förmedla den glädje jag känner när orden släpps loss... Kanske kan jag det, eftersom jag är en flitigt anlitad föreläsare/skrivkurslärare. Det går nog bra idag också, eller vad tror du?
Vad är det som tar emot för dig? Vad är det som gör att du inte får ur dig orden?
Anta skrivutmaningen jag lade ut i söndags och skriv på!
Bilden ovan är tagen på hotellrummet i Shanghai när jag var där på research för Kinesiska Draken. Självklart satt jag och skrev varje ledig stund.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske
vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!