Därför har jag ägnat förmiddagen åt att läsa in ännu mer fakta om andra världskriget. Fasansfulla bilder som blandas med de senaste synintrycken från tv-skärmen ifrån katastrofen i Japan. Den japanska premiärministern sa igår att detta är den värsta katastrof som har hänt Japan sedan andra världskriget och jag tror att han syftade på atombomberna som släpptes av amerikanerna över Nagasaki och Hiroshima. Liknande bilder har visats från helt utplånade städer från bombningarna under andra världskriget, som det nu visas från städer som är helt bortspolade av tsunamin efter jordbävningen. Det är svårt att förstå naturens krafter.
Såg ett mycket intressant program om vulkanen Eyjafjallajökull igår. Det var några forskare som undersökte den vulkanen och klättrade ned i vulkankratern. Ser fortfarande de färgsprakande bilderna framför mig av vulkanens innandöme. Sedan säger en av forskarna att färgerna kommer från ROST...
När jag besökte Island i samband med att min bok Tillbaka till Pompeji släpptes på isländska, var det mitt första besök i landet. Jag älskade alla de skiftande färgerna på marken. Längtar verkligen tillbaka dit under en annan årstid för att få se andra färger, och nya delar av landet.
Forskarna i gårdagens tv-program berättade också att jordbävningen på Japan kunde få vulkanerna på Island att få utbrott, vilket kändes långsökt för mina öron, men de kanske har rätt. För amerikanska forskare befarar ju att vulkanen i Japan ska få utbrott. Det är verkligen något jag hoppas inte sker, för jag tycker att japanerna har fått sin beskärda del av Helvetet just nu.
Så med den jämförelsen är ett borttappat slutkapitel på en bok ingenting. Jag slutar famla efter de borttappade orden och skriver nya istället!
Intressant blogginlägg om Jordbävningen i Japan
Skrämmande foton från katastrofområden i Japan
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.
Inlägg
Tungt med allt hemskt som händer och som hänt tidigare i världen. Skönt att du försöker ha perspektiv på dina förlorade ord och skriver nya.
SvaraRaderaNär tsunamin varit 2004 klämde jag min tumme i altandörren hemma (stängde den helt o hållet innan hjärnan kopplade) - jag höll på att förbereda för matgäster på nyårafton. Jag skrek av smärtan, men skärpte till mig och tänkte att min klämda tumme är ju ingenting mot vad människor upplevde i Thailand o övriga länder som blev drabbade av tsunamin ... det hjälpte ganska bra. /Kram Ebba
Hej Ebba
SvaraRaderaJa, jag brukar alltid tänka så: "Det finns de som har det värre!" Kul att du också tänker så.
Har du sett BL på sista tiden. Snart är det upplösning!
Kram Kim
BL tittade jag på igår en stund. Fick gissa mig till vad det handlade om eftersom jag inte såg från början - men det var spännande:-) /Kram Ebba
SvaraRaderaViist är det så att man famlar efter orden, däremot känns det verkligen i kroppen, att detta är något stort fruktansvärt.
SvaraRaderavi har vänner i Japan som man man nu fått tag i, via Facebook. Det vr en stor sten som lättade, trots att katastrofen är enorm där. Orden tryter verkligen.
Jag var i Brunei och Malaysia den julen dåtsunamin drog fram. Jag satt på flygplasten i Kota Kinabalu bland människor i bad kläder och saronger, barfota. rädda och chockade människor som dirigerats via KK och skulle hem till Europa, det var så hemskt...
Jag tänker också, vad är det värsta som kan hända mig/oss, hur kan jag förbereda mig och oss bättre, om det nu går. Vart man än i värdlen snart är, finns det oro. för någon vecka sedan var fokuset Libya och arabvärlden, nu har fokuset flyttats till naturkatstrofer.
Stor kram
Katarina
Jag hoppas verkligen att inget mer händer på Japans öar nu...det räcker för den stackars befolkningen...
SvaraRaderaJag hoppas också att du finner orden till ditt kapitel!
Hej Katarina
SvaraRaderaJa, det är så fruktansvärt att det inte går att greppa. Skönt att ni har fått tag i era vänner, hoppas att det har gått bra för dem.
Oj, vilken upplevelse att se alla dessa chockade människor. Tror att det är något du aldrig kommer att glömma.
I Göteborg rasade ett helt bostadsområde ihop vid ett stort ras. Marken bara försvann under byggnaderna och gled iväg. Jag jobbade som frivillig sjukvårdare vid det tillfället och jag kommer aldrig att glömma det jag såg. Önskar jag kunde göra något för de stackarna i Japan.
Ja, så där känner jag också, att det inte längre finns någon "säker plats" i världen. Det händer saker överallt och jag tänker på de i Libyen som slåss för sin frihet och nu nästan glöms bort av media och kanske även av resten av omvärlden.
Skönt att höra att allt är väl med dig!
Kram Kim
Hej Trillingnöten
Nej, nu får det räcka för japanerna. Ja, orden har kommit! Inte samma ord, men nya, förhoppningsvis bättre!
Kram Kim
Ja det är helt ogreppbart vilken katastrof landet har drabbats av. Jag tycker så synd om dem, och i den jämförelsen så är mitt onda, stukade finger ingenting att prata om.
SvaraRaderaApropå det där med att väcka vulkanen på Island, så är det kanske föga förvånande ändå med tanke på hur det påverkar hela vår jord. Tiden har förändrats (dagen har blivit 1,8 millisekunder kortare efter skalvet) och jordaxeln har tydligen flyttats! Det är skrämmande att tänka på vilka oerhörda krafter det är som släppts lös! Hu!
Hoppas att dina nya ord blir bättre än de som försvann. Det var kanske någon mening med det...
Kram
/Nina
Usch, det skakar i världen på många olika sätt just nu!! Det är fruktansvärt och overkligt när vi sitter i vår (i alla fall just nu) trygga värld. I dessa sammanhang hjälper det inte stort att försöka tänka positivt utan det måste till mer...
SvaraRaderaHej Nina
SvaraRaderaJa, jag hörde att Japan har flyttats drygt 2 meter och att jordaxeln har rubbats... Tänk vilka oerhörda krafter det är!
Tror säkert de nya orden blir bättre!
Kram Kim
Hej Ingrid
Ja, man kan aldrig vara säker, var man än befinner sig. Givetvis ska man göra mer än att tänka positivt, t.ex. skänka pengar till Läkare utan gränser som jag lagt en länk till på min facebooklogg.
kram Kim