Ännu en intensiv arbetsvecka med föreläsningar och signeringar i Skåne, samt möte med författaren Christel Kvant

Efter föregående veckas intensiva schema med 90 mil på vägarna och en dag hemma, reste jag tillbaka till Skåne igen. Arbetsveckan började med en föreläsning på Seminarieskolan i Landskrona. Eftersom ingen vägbeskrivning hade kommit körde jag efter min GPS på snöiga, hala vägar. Hittade till skolan och parkerade. Men när jag kom fram till platsen som gps:n pekat ut som skolan låg den inte där. Jag frågade mig fram. Var ute i god tid och kände ingen stress, till att börja med. Jag hade min tunga portfölj med autografer, böcker och broschyrer och väskan blev tyngre och tyngre för varje meter. Det snöade och var halt och jag var inte klädd för en rask långpromenad på en timma, som det till slut visade sig bli. En halvtimma för sent kom jag fram till skolan, men de var lika glada för det.

Här är en av eleverna på skolan. Hon är ett stort fan till mina böcker och redovisade Tillbaka till Pompeji för sina klasskamrater. Eleverna var engagerade och entusiastiska och jag hade två härliga timmar tillsammans med dem. Skolan bjöd på lunch och flera lärare erbjöd sig att köra mig tillbaka till min bil. När vi var på väg till en av lärarnas bil kom eleverna springande med sina mobiler för att fotograferas tillsammans med mig.Trots en dålig start på dagen blev det en mycket lyckad dag.

Dagen därpå var jag tillbaka i Landskrona. Den här gången för att signera hos Bokia/Killbergs. Eftersom det hade varit mycket dåligt väglag dagen innan var jag ute i mycket god tid. Givetvis var det snöfria, halkfria vägar den här dagen och jag var mycket tidigt i butiken.

Den här fina skylten satt vid mitt signeringsbord.

Eftersom jag nu har skrivit tjugotre böcker börjar det bli trångt på signeringsbordet.

Tillbaka i min lilla sommarstuga ute i den snöiga skogen, blev jag mycket glad för att grannen varit där med sin snöslunga och plogat parkering och vägen ned till huset. TACK!

Tola är med mig i stugan och hon är verkligen ett kärt sällskap. Det blir många pussar och mycket kel när jag är hemma hos henne. Dessutom tvingas jag ut på flera promenader per dag, trots att jag är trött efter mycket bilkörning och långa intensiva arbetsdagar.

På lördagen var det dags att köra till Helsingborg, som alltid har så fin julskyltning. I år hade Kärnan fått en tomtemössa på toppen. Härligt! Eftersom jag inte sov över i Helsingborg fick jag inte njuta av alla juleljusen som sitter på byggnaderna. Dessutom var det en solig, fin dag.

Så här fint hade jag det hos Bokia/Killbergs i Helsingborg. Lite kallt och dragigt var det vid dörren, men det var ingen som missade mig och mina böcker!

Fanny är en stor fan som kommit varje år till mina signeringar i Helsingborg. Den här gången hade hon förhinder och skickade farmor istället. Bildbevis!

Min facebookvän Tina skrev på Facebook att hon skulle komma. Jag skojade med henne och sa att hon var tvungen att ta med katten för att jag skulle känna igen henne, eftersom hon har en bild på sin katt som profilbild på Facebook. Tina tog mig på mina ord, ja hon hade inte katten med sig, men hon kom fram med sin mobil och visade upp en bild på sin katt och då visste jag vem hon var.

Det hände något magiskt, helt otroligt medan Tina och Börje (bakom kameran) var där. En man kom fram och frågade om det var jag som var Kim Kimselius. När jag svarade ja frågade han om han fick trycka min hand. Vilket han gjorde och medan han upprepande gånger bockade artigt, tackade han mig för att jag hade skrivit alla dessa fantastiska böcker som betytt så mycket för hans barn. Han öste beröm över mig och jag blev helt tagen av hans ord. När han släppte min hand gick han baklänges ut ur butiken, hela tiden bugande för mig. Wow!

I min bok Kinesiska Draken skriver jag om hur folk inte får vända ryggen åt kejsaren utan går baklänges, bugande ut ur rummet. Det kändes märkligt att själv bli behandlad på detta sätt. Jag blev mållös och tårögd, och visste först inte vad jag skulle säga till Tina och Börje som fortfarande stod kvar och hade sett och hört allt.

Därefter kom mina vänner Mia och Thomas (bakom kameran). Vi vet alltid exakt hur länge vi har känt varandra, eftersom vi träffades när de var på bröllopsresa och jag och min man firade 10-årig bröllopsdag under samma resa. De hade firat 20-årig bröllopsdag i år och då insåg jag att vi hade missat att fira vår 30-åriga bröllopsdag. Det har varit rätt mycket i år...

En besökare jag blev extra glad för var författaren Christel Kvant som kom och hälsade på. Hon tackade för den fina recensionen av hennes bok Trädets tid. En bok jag verkligen älskar!

Det var så många fina besökare och härliga samtal att tiden bara flög iväg, jag hann inte ens notera antal böcker jag sålde. Men de minskade och personalen tyckte att de hela tiden hade ett flöde av mina böcker i kassan. Kul! Jag minns alla samtal, alla underbara personer jag mötte och livsöden jag fick ta del av. Jag undrar om personerna förstår hur inspirerande det är för mig att ta del av deras liv. Kanske de dyker upp i en framtida bok...

Kram Kim

Vinn en signerad bok  (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om Mysrys.

Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här