Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

fredag 20 juni 2014

Min Berner Sennehund Tudor fyller ett år idag

Det var aldrig meningen att vi skulle köpa någon ny hund 2013, men så dog vår älskade Tola, egen uppfödning, och tomrummet blev oändligt stort. Jag kontaktade min vän Lena Westerlund på Clangulas kennel, för att vara ute i god tid. Det visade sig att hennes tik var parad och snart skulle ha valpar. Oj, det gick lite för fort. Trots att jag skulle vara borta mycket, Bokmässan i Göteborg och föreläsningsresa på Island, samt min vanliga julsignering, tackade jag ja till en valp.

Mitt första möte med Tudor, en självständig liten valp, som inte hade något emot att ligga alldeles för sig själv. Här fyra veckor.


Foto Lena Westerlund
Vem kan motstå en sådan här liten sötnos, Tudor fem veckor.

Så var det dags att hämta hem det lilla knytet, här är Tudor åtta veckor. Redan från början lade jag ut bilder på honom på Facebook och Twitter. Du hittar honom under hastagg #Tudorvalpen.


Nyss hemkommen är Tudor mindre än vår nyklippta PON Tickie, men det skulle inte dröja länge innan han hade vuxit om henne. Till hennes förtret.

Här sitter Tudor på trappan till vårt hus, en ny värld har öppnat sig för honom, det är mycket att ta in. Oj, vad söt han var när han var så här liten!

Tiden går fort, och Tudor växer. Här är han tillsammans med vår äldsta hane Pluto, också egen uppfödning.

Tudor avgudar Pluto och gör allt som han gör. Helst vill han ligga så nära som möjligt. Än så länge får de nästan plats på samma biabädd.

Till slut har Tudor vuxit så att han bara kan ligga på kanten till Plutos säng.

Nu har han även vuxit förbi Tickie. Det är mina hejdande fingrar du ser i nedre vänstra hörnet. Inte lätt att få ett busfrö att stå still någon längre stund.

Det här är Plutos soffa. Den har han älskat alltsedan han var valp. Här ligger han och blir gosad, borstad och får klorna klippta. Tudor har än så länge blivit lyft upp till soffan när han skulle bli ompysslad. Han har verkligen försökt komma upp själv, men än så länge har det inte fungerat.

Tudor är alltid nära Pluto, om det inte är jakt på mat som gäller, för då följer han Tickie, hon vet vad som går att äta, kattskit, kastanjer, ekollon, mullvadar och annat smått och gott.

När det är varmt ligger Tudor och Pluto på svalaste platsen i huset, pannrummet. Visst låter det konstigt? Det är nämligen så att betonggolvet är svalt, trots att pannan värmer.

Nu har Tudor uppnått den ålder då det mest är ben, som tydligt syns på den här bilden.

Tickie låter sig inte charmas av Tudor, utan håller honom i schack när han vill leka. Pluto däremot är en bra lekkamrat.

Tudor älskar snö. När första snön föll försökte han slicka i sig all snö, åt det som glass. Här är han tillsammans med Tickie, Doris (grannens hund) och Pluto som tycker att Doris är mycket intressant och söt.

Tjejer är ingenting för Tudor som föredrar att busa i snön.

Benen tycks bara bli längre och längre...

Vilken fröjd, Tudor får ligga tillsammans med Pluto i valprummet, den bäddsoffa där Pluto är född i, den är verkligen han soffa. Tickie står besviken och ser om det möjligtvis inte finns plats för även henne i soffan. Men icke säger Tudor, som stolt vilar tillsammans med Pluto.

Tudor är mycket duktig på att hjälpa till i trädgården. Han drar grenar till brasan. Helst vill han dra de grenar som jag bär på, men ibland bär han sin egen gren hela vägen. Duktig Tudor!

Nu har Tudor blivit åtta månader och får ge sig ut på sin första skogspromenad. Så spännande och lite läskigt. Kompisarna Tickie och Pluto är också med.

Tudor älskar öppna vidder och springer gärna i full galopp.

Pluto som är äldre och förståndigare, snart 9 år, visar Tudor att det visst går att bara gå i lugnt tempo och utforska omgivningarna.

Tickie, 10 år, försöker hålla jämna steg med Tudorvalpen på ängen, men det är inte så lätt.

I vårt hus har vi fredade, hundfria zoner, det är gästrummet, sovrummet och vardagsrummet. Med närmare 260 kvm är det ändå gott om plats för hundarna. Varje kväll vid 20-tiden kommer Tudor och sätter sig vid staketet in till vardagsrummet. Då ser han på mig med sin hypnotiska blick, då är det Tudorkelstund, något jag har lärt honom alltsedan han anlände till oss. Då är det bara Tudor och matte och han älskar det!

Tudor har nu vuxit om Pluto på höjden, han har börjat lyfta på benet och börjar bli stor pojke. Fortfarande har pojkarna lika roligt med varandra, inget bråk.

Äntligen har Tudors ben blivit så långa att han kan hoppa upp själv på soffan, något Pluto inte alls tycker är kul. Tickie sitter gärna nedanför och tittar på pojkarna. Hon tycker inte alls om soffan, för där får man klorna klippta...

"Kom igen! Jag vill leka!" säger Tudor och Pluto låtsas som om han varken ser eller hör.

Den lilla ulliga, kramgoa valpen har nu blivit en stor kramgo kille på 9 månader. Fluffet vid öronen ska snart bort, så att han ser vuxen ut. Uppfödaren förfasas varje gång hon ser bilderna på Tudor med fluffet kvar...

Jag håller däremot kvar vid fluffet ännu ett tag, för så länge det är kvar är han min lilla goa nallebjörn Tudor.

Ändå inser jag att han nu börjar bli stor och mycket likt en ståtlig arabhingst, ja mycket vackrare faktiskt!

Tudor snart 10 månader. Det mesta av fluffet vid öronen är borta, men än finns det en del kvar att ta bort.

På en månad  har han maffat till sig i kroppen och börjar nu se vuxen ut, min lilla Tudorvalp.

Alltid lika pigg och glad, alltid full av spring på promenaderna. En underbar "liten" krabat.

Tudor älskar att hjälpa mig att bära pinnar när jag bär sly till brasan. Fast egentligen tycker han bara om att stjäla pinnarna från mig och sedan busa med dem, som här på bilden.


Det är inte alltid lätt att vara minst i familjen, ibland kan det gå riktigt illa, som den här gången. En skarp tillsägelse från en av de vuxna hundarna resulterade i att Tudors öra delades i två delar. Så mycket blod ett öra kan innehålla, det var blod på mig, väggar, golv och Tudor. Här är han just hemkommen från Djursjukhuset i Växjö där de sydde ihop örat.

Här ser du lite hur örat ser ut. Eftersom jag gärna vill ställa ut honom rakade de minimum med päls från örat och sydde det fint.


Tudor är ingen liten valp längre, utan en riktigt maffig fin kille.

Tudor närmast i bild, sedan Tickie och Pluto. Jämför de översta bilderna där Tudor är mindre än Tickie... Tänk så fort det går!

 Örat har läkt jättefint. Om en vecka ska stygnen tas.

Det här är en favoritplats. Här låg Tudor även ofta som valp. Svalt och skönt på plattorna.

Här är Tudor med sina flockkompisar, från vänster Tickie, Pluto och Tudor.

En ettåring springer över en sommaräng, kan det bli vackrare än så här?

Nu är Tudor störst i hundflocken, även om han är minst i rangordningen. Han har ännu en hel del att lära. Han är jätteduktig på inkallning och kommer direkt. Han hämtar saker när man ber honom och han har börjat lära sig att plocka ur tvättmaskinen. Han hjälper fortfarande till att dra grenar och bära ved och han har varit ute på en lite joggingtur med sin matte. Mest träning i att springa fint när jag sprang lite då och då under promenaden. Tudor älskade det.

Ser fram emot många underbara år med denna urmysiga lilla bernervalp, nej just det, han är ingen valp längre, han är ett år idag. Grattis på födelsedagen älskade Tudor!


Samtliga foton, förutom ett, har jag, Kim M Kimselius, tagit. Tudors fullständiga namn är Clangulas Tudor. 

Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 27 böcker. Foto Bertil Knoester.

2 kommentarer:

  1. Hejsan!

    Jag hittade in på din blogg genom att söka på Berner sennen då vi är intresserade av rasen. Jag tänkte att jag skickar en kommentar och frågar hur du upplever rasen och om det är någonting man behöver veta innan man skaffar en berner. Du får gärna maila mig på berbres.hanna@gmail.com

    Tack på förhand!! :)
    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
  2. Hej Hanna

    Det är en underbar ras, bättre kan du inte få. Jag mejlar dig.

    Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!