Ibland får orden ge vika för annat
När jag är inne i ett skrivflöde får sociala medier och mejlkorgen vänta. Orden har flödat ur mig under en lång tid. Tsunamikatastrofen i Lissabon är klar, 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär där har jag nästan skrivit klart min del. Nu får orden ge vika för den gigantiska mejlhög som väntat ett tag.
Jag måste medge att det är betydligt roligare att skriva böcker än att gå igenom mejlen. Visst hittar jag en hel del guldkorn där, brev från läsare som uttrycker sin beundran för böckerna. Men många av mejlen är från personer som vill ha hjälp på något sätt. Med runt 1000 mejl att gå igenom blir det inte lika långa, utförliga svar som de mejl jag har fått. För vissa av de är jättelånga, intressanta och tänkvärda. Redan där kan jag se om det är en person som kan skriva.
Det gör att jag förstår förlagen som gärna vill ha ett följebrev, eftersom man utifrån det kan utläsa så mycket.
Men idag är det inte bara mejlen orden får ge vika för, jag ska även på begravning för en kär vän. Om jag skulle skriva idag vet jag att det skulle bli sorgsna, tunga och varma ord. En levnadsglad låga har slocknat, men jag bär den inom mig och tänker på min vän med värme.
Ha en fin dag vänner!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske
vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Kim!
SvaraRaderaNågon gång skriver jag i ett kondoleansbrev: trots att jag många ordböcker kan jag inte finna några lämpliga ord nu. Visst, jag har ett kondoleansbrev att skriva. Dessutom tittar jag på några papper som en väns pappa har lämnat efter sig. Senaste begravningen jag var på var i december, en fin tillställning men ack så sorgligt. Där såg jag för första gången bonusmorfar, vilket var rätt ord i sammanhanget. (Det var min bonusmorbror, en skärpt och omtänksam person i ett.)
Hälsningar
Per W
Hej Per
SvaraRaderaJa, sorgen tar sig olika former och det är inte lätt att kondolera.
Stor kram Kim