Sätt guldkant på dagen
Igår var jag med i Radio P4 Blekinge. Vi vandrade runt i trädgården och
pratade om konsekvenserna av Coronapandemin. Reportern Rebecka var
lyrisk över vår trädgård, grönskan, dofterna.
Jag lever i ett paradis. Visst finns här mycket att göra och jag hinner aldrig med allt, men jag är tacksam över att ha hittat min plats på jorden.
På morgonpromenad med hela flocken: Smilla, Gösta, Kiara och Kotten. De två förstnämnda är bara här tillfälligt. Det är ett härligt gäng och när jag gick exakt här och den fuktiga skogsdoften slog emot mig tidigt denna morgon, då var det något som hände. Jag blev oerhört lycklig över att leva, att få uppleva detta, se hundarna nöjda med livet, leka med varandra, känna dofterna, solens värmande strålar. Ja, livet helt enkelt.
.
Vi passerade tulpanerna i en rabatt, den behöver rensas, men det finns tid till det, ingen brådska, ogräset springer inte iväg. När jag hade Öppet Hus 2020 var det någon som beundrade min trädgård, ja rentav älskade den och kallade den för "en underbar, rufsig trädgård". Även blommande ogräs har sin plats här.
Efter att vi tagit en runda runt vår 2 tunnland stora tomt, blev det mat och sedan promenad. Gösta som fortfarande är valp, fick vara hemma. Jag njöt av promenaden, även här möttes jag av dofterna. När jag passerat genom skogen och kom ut till den öppna ängen kom nya dofter mot mig, när jag passerade en trädgård med blommande äppleträd... Ja, du kan tänka dig vilken upplevelse.
På tillbakavägen såg vi en rovfågel sitta på stengärdsgården och titta på oss. Det var inte förrän vi var alldeles intill den som den lyfte. Min guldkant. Det var då jag kom på det här inlägget. Hur viktigt det är att se allt det lilla omkring oss och sätta guldkant på vardagen.
Många av oss har det eländigt, är sjuka i Covid19, har förlorat anhöriga och vänner. Men mitt i allt det mörka finns det ändå tröst i det lilla, guldkanten som ibland skymtar i ögonvrån, där för att fångas och glädja.
Gösta fick en alldeles egen promenad och det var något han tyckte var roligt. När jag kom hem tittade jag till gurkorna inomhus, de växer så det syns. Den lilla påsen som hänger på gurkan är biologiskt bekämpningsmedel mot spinn. Djur som äter upp spinnen... Än så länge verkar det fungera.
Nu sitter jag här, nöjd med livet och klockan är bara strax efter nio. Så mycket jag redan har hunnit uppleva denna dag. Nu ska jag försvinna bort till 1100-talet och 1800-talet och fortsätta skriva på Silverskatten vid Johannishus Slott.
Ha en underbar dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vill du utvecklas i skrivandet har du möjlighet att gå distanskursHitta glädje i skrivandet och distanskurs Skriv om ditt liv för mig. Eller någon av mina skrivkurser på Färgargården i Eringsboda.
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!