Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

söndag 14 mars 2010

Mardrömmar

Inatt drömde jag att jag frossade i kakor, bullar och bakelser. Köpte påsar med dem för att gå hem och äta upp. Jag som inte ens tycker så mycket om kakor, bullar och bakelser. Undrar varför jag inte köpte choklad i drömmen, det älskar jag ju! Eller marsipan, en av mina stora favoriter.

Nej, drömde bara om rykande färska kanellängder, napoleonbakelser och torra kakor...

Visst är det konstigt att drömma om att äta något som jag inte tycker speciellt mycket om, och att äta det i de mängder som jag gjorde i drömmen. Det var verkligen en riktig mardröm. Kändes skönt att vakna upp och äta en god, näringsrik, ekologiskt odlad frukt! Skönt att det bara var en dröm!

Vad har du haft för mardröm nyligen?

Kramisar från Kim
(Bilden föreställer små barn gjorda i marsipan, fantastiska konstverk.)

4 kommentarer:

  1. Jag brukar vanligtvis drömma mardrömmar om björnar (allt från brunbjörnar till isbjörnar), de brukar oftast jaga mig. Jag är jätte rädd för björnar, fast de enda björnar jag har sett var inlåsta på Skansen...

    Men jag har inte drömt mardrömmar på länge (i alla fall så kommer jag inte ihåg dem) men i natt drömde jag en jätte utförlig dröm.

    Jag drömde att jag var med i en gerilla grupp (fast vi var goda) och vi gömde oss, sov, åt, pratade etc. allt som militära människor gör, och det var så verkligt, för när jag skulle ställa mig i matkön så stod det en mörkhyad kille i camokläder och log mot mig och visade att jag skulle gå före honom i kön. Och jag lade märke till strukturen i hans kläder, och bältet som han hade på sig. Sen såg jag maten, den serverades i plastmuggar för vi hade inget annat, och det stod människor och slevade upp maten åt oss. Maten ångade och jag kände t.o.m. doften av maten. Jag valde en trögflytande svampsås, som var ljus, med mörka champinjoner i, och det var så verkligt som om jag verkligen var där. Jag hade själv camokläder på och en väst med massa fickor. och jag kände hur kraftig jag var när jag rörde på mig. Jag hade inget vapen, för det behövde jag inte.
    När vi skulle sova så ljöd varningssirener och vi sprang alla kvinnor (vi var majoriteten kvinnor) till bombskyddet, men två män stannade kvar i sina sovsäckar ute, och sen kom flygplanen. Plötsligt var det som om jag var kameramannen och filmade allt ovanifrån, och jag såg när de två männen sprang undan och när flygplanen släppte bomberna som for i en spiral ner och träffade marken. De två männen överlevde och sprang mot stranden till vattnet, med gasmasker på, för flygplanen släppte till näst bomber som hade svart rökutveckling. Männen snubblade ner i vattnet, och jag tror de blev tillfångatagna, för sen var jag tillbaka i bombskyddet och vi fick veta att de två männen hade dött där de låg och sov.
    Sen blir det suddigt, jag tror en kvinna blev tillfångatagen och skvallrade på oss, och sen blev vi också tillfångatagna. Men jag var inte rädd en endaste gång (förutom då vi helt plötsligt skulle rädda kycklingar och jag trodde de skulle dö)

    Det var precis som om det var en annan verklighet, jag har aldrig drömt så utförligt och detaljrikt förut. Det var jätte kul. :D

    SvaraRadera
  2. Hej Terese

    Så där detaljrikt drömmer jag också, vilket är mig till stor hjälp när jag skriver, eftersom jag drömmer mycket av det jag skriver.

    Underbart att läsa om din dröm, även om den var otäck!

    Kramisar Kim

    SvaraRadera
  3. Hej Kim.

    Jag drömmer ofta mardrömmar om mina lärare. Senast jag gjorde det var för några dagar sedan. Eftersom jag har Aspergers syndrom är det mycket jag inte klarar att göra, vilket har givit mig oerhört dålig självkänsla och självförtroende.
    Jag drömmer att de skriker: "Umgås med de andra, prata mer, var inte så inåtvänd och värdelös", och det känns fruktansvärt.
    Hälsningar från Lina.

    SvaraRadera
  4. Hej Lina
    Vilken hemsk mardröm! Jag hoppas att dina lärare inte uppför sig på det sättet i verkligheten.
    Tack för att du delade med dig av din mardröm till mig.
    Kramisar Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!