Vänner... kära vänner...

Fundera över hur livet skulle se ut om du inte hade vänner...

Jag har förmånen att ha många vänner, över hela världen. En del är sådana jag har träffat, andra är Facebookvänner, Bloggvänner, eller Twittervänner.

Några är vänner jag har känt hela livet, andra sedan skoltiden. Många vänner har tillkommit under åren, genom alla resor jag har gjort, evenemang jag har medverkat i, eller bara trevliga personer jag har råkat möta.

Det finns en klick alldeles speciella vänner som jag uppskattar väldigt mycket. De har alltid ställt upp för mig och hjälpt mig när det blivit kris, tagit ledigt från jobbet och hjälpt mig på bokmässan, hjälpt mig med översättningar, korrekturläsning, hundpassning, ja de har alltid funnits där när jag har behövt dem. Det är jag dem evigt tacksamma för. Jag önskar att jag kunde komma på ett bra sätt att återgälda dem för allt de har gjort för mig.

Det är få förunnat att ha så underbara vänner som jag har, och så många.

Tack alla mina vänner för att ni finns, både de jag känt länge, de jag just lärt känna, mina fb-vänner, mina bloggvänner och mina twittervänner. Det är underbart att få ert stöd, er sympati och era kommentarer här på min blogg, på twitter och Facebook. Jag är så glad att ni finns, alla mina vänner över hela världen! TACK!

Vad skulle jag ha gjort om jag inte hade mina vänner...? Livet hade varit mycket tråkigare, mindre innehållsrikt, mindre lärdomsrikt och mycket, mycket fattigare. Det är så underbart att ni finns!

Kramisar till er alla från Kim
(Bilden är tagen på Waltic i Stockholm juni 2008. Här är mina nya vänner från den författarkongressen: Celeste Brookshaw, David Brookshaw, DeCourcey McIntosh och Jamaica Kincaid.)