Arbetsprocess

Här har jag hämtat ett inlägg från Oskar Källner på Debutantbloggen. Han berättar om sin arbetsprocess. Mycket intressant läsning! Här kan du läsa vad Oskar skriver:

Jag älskar att läsa om hur andra författare arbetar med sina texter. Det är något fascinerande att se hur lika och olika vi fungerar. Dessutom finns det alltid något man kan lära sig och jag är väldigt tacksam gentemot alla de som delat med sig av sina erfarenheter. Så i en anda av att dela med sig tänkte jag skriva något om min arbetsprocess med det nya manuset.

Min arbetsordning ser ut som följer:

• Grovmanus
• Grovredigering
• Alfaläsning
• Alfaredigering
• Betaläsning
• Betaredigering
• Korrekturläsning
• Sista korrigeringarna

GROVMANUS
Det viktigaste när man skriver en bok är ju att faktiskt skriva. Det kanske låter lite väl simplistiskt, men det är inte alltid det enklaste. Det har skrivits hyllmeter om skrivkramp och hur man förlöser sin kreativitet. (Här på bloggen finns t.ex. dessa inlägg av Augustin och Annelie.) Min egen filosofi är att bara köra på. För att kväsa min inre kritiker så struntar jag medvetet i allt inte blir perfekt och bara skriver istället.
Jag har upptäckt att jag är en periodare. Jag kan skriva mycket i några veckor och sedan kanske jag inte skriver något alls på en månad. Men under de kreativa perioderna så kan texten bara rasa ut ur fingrarna. För att få det att fungera behöver jag hålla en hög hastighet. Och varje gång min inre kritiker börjar protestera så lyssnar jag med ett halv öra huruvida det är något vettigt, annars trycker jag ner honom och tänker: Det där fixar jag i redigeringen…

GROVREDIGERING
Målet med det höga tempot är att skriva sig igenom hela boken. Först när jag kommit ut på andra sidan kan jag se boken i sin helhet och gå tillbaka och fixa alla de där problemen som min inre kritiker gastade om. Kanske är det några scener som behöver läggas till. Kanske är det karaktärer som ändrat personlighet från min första idé till hur de faktiskt blev på slutet. Kanske är det formuleringar som, när jag nu läser dem med lite distans, helt enkelt inte fungerar. Kanske är det detaljer som stavningen av vissa namn, eller att kontrollera att den där karaktärens ögonfärg är den samma genom hela boken. Man slätar helt enkelt ut groparna och försöker färdigställa manuset så långt det bara går.

Läs resten av Oskars blogginlägg HÄR.

Visst var det intressant läsning?

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se