Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med över 40 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare och föreläsare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

söndag 11 september 2011

11 september 2001 World Trade Center New York

Idag är det 10 år sedan två flygplan flög in i World Trade Center i New York. Här är mina personliga upplevelser av händelsen: 

2001 var första gången jag besökte USA. Mina böcker, Tillbaka till Pompeji och Jag är ingen häxa, höll på att översättas och skulle ges ut i USA.

Det var mitt första besök i New York och givetvis blev jag visade så många av stadens sevärdheter som möjligt. Jag kände inte till mycket, men jag lärde mig snabbt.

För första gången i mitt liv åkte jag tunnelbana, vandrade bland horder av människor i finansdistriktet runt Wall Street, åkte alla hissarna upp till toppen av Empire State Building för att pusta ut och ta in hela staden som låg nedanför mina fötter. Långt bort i fjärran såg jag två tvillingbyggnader, gigantiska skyskrapor och när jag frågade vad det var för byggnader fick jag veta att det var World Trade Center.

Kanske jag där och då kände av den annalkande katastrofen, eller så är jag bara väldigt trött, som du ser på bilden. Jag drog nämligen på mig en förkylning på flyget över och gick omkring med hög feber som dämpades med inköpta mediciner på supermarkets. Det var ett hårt tempo hela tiden, med fina middagar och många möten.

Det som fascinerade mig mest efter mitt besök i New York var faktiskt de två gigantiska byggnaderna och jag satte upp ovanstående kort på tvillingtornen framför min dator. De var symbolen för New York för mig och med spänd förväntan såg jag fram mot den dag mina böcker skulle komma ut i USA.

Då kom 11 september (Klicka på länken för att få all fakta om händelsen) några månader senare. Som vanligt hade jag ingen radio på när jag satt och skrev, så när jag ringde en väninna 16.00 var det första hon sa: "Vad tycker du om det som har hänt?" Jag var helt oförstående och hon sa att jag genast skulle slå på tv:n, vilket jag gjorde.

Chockad såg jag bilderna från flygplanet som flög in i World Trade Center, sedan hur det andra flygplanet flög in, hur människor hoppade ut från fönstren, hur skyskraporna kollapsade och jag grät. Jag led med alla människorna utan att veta att även jag skulle drabbas på ett betydligare lindrigare sätt, men ändå bli påverkad. Jag grät mig igenom hela kvällen och led ända in i själen av det jag såg.

Det blev ingen utgivning av mina böcker i USA. En katastrofbok som Tillbaka till Pompeji skulle inte sälja i ett sådant läge. Dessutom låg mitt förlag i närheten av World Trade Center. Ja, resten är historia. Världen blev sig aldrig lik efter den dagen och terroristerna hade uppnått det de hade varit ute efter.

Jag är glad att ha upplevt tvillingtornen medan de ännu stod på plats, även om jag inte hade en aning om dess betydelse i den stund jag fotograferade dem.

En sådan händelse får alla att inse att man aldrig ska ta något för givet. Det gäller att njuta av varje stund för den kan vara den sista.

Idag är det på dagen 10 år sedan det hände. Jag sänder en tanke till alla de som drabbades, miste sina nära och kära och på något sätt blev påverkade av vad som hände den 11 september 2001.

Jag har svårt att förstå varför var och en inte kan få ha sin religion och tro. I alla tider har människor försökt omvända varandra för att få dem att tro på en ny gud, en ny livsåskådning. Jag tror på kärleken, till allt och alla. Om bara fler gjorde det skulle världen se mycket bättre ut.

Nu ska jag gå och pussa på min man och mina hundar och ge dem lite av min kärlek. Hoppas du får en kärleksfylld dag!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

8 kommentarer:

Jonny sa...

Själv stod jag på jobbet och minns än idag exakt vid vilken maskin jag stod och vad jag sysslade med när jag hörde eko-nyheterna klockan 15.00. Och jag minns vad jag tänkte:
"En kopia av olyckan 1945 när en B-25:a kraschade in i Empire State building." ( http://en.wikipedia.org/wiki/B-25_Empire_State_Building_crash )

När jag sen fick höra att ett nytt plan hade flugit in i det andra tornet så var det helt klart ingen olycka längre.

Så idag har jag klappat min lilla katt och umgåtts med min pappa.

Kim M. Kimselius sa...

Hej Jonny
Tack för länken! Mycket intressant läsning. Den gången var det en tragisk olycka och vilken tur att inte Empire State Building rasade precis som World Trade Center byggnaderna!
Det låter som om du har haft en fin dag! Önskar dig en fortsatt fin söndag!
Kram Kim

Anneli sa...

Det var verkligen en fruktansvärd dag. Allt förändrades på bara några timmar. Jag var också uppe i ett av tornen för många år sedan. Tänk om man hade anat vad som skulle hända. Som tur är så vet man inget om framtiden.

Trillingnöten sa...

En fruktansvärd händelse som för alltid etsar sig fast i hjärnan...själv var jag precis hemkommen från min första praktik och jag blev fast framför TVn i flera dagar kändes det som.
Extra mycket kärlek en dag som denna är välbehövligt!

Kim M. Kimselius sa...

Hej Anneli
Ja, det är tur att vi inte vet något om framtiden. Tror att alla minns var de befann sig i det ögonblicket de fick reda på vad som hade hänt!
kram Kim

Hej Trillingnöten
Ja, jag satt också som klistrad och stirrade på tv. Ville inte riktigt förstå att det var sant, för det var så fruktansvärt. I och för sig så finns det andra saker som är jättehemska, som svältkatastrofer, krig etc. Men det här var en så oväntad händelse som chockade.
Ja, mycket kärlek, varje dag!
Kram Kim

franziengland sa...

Nej, ingen som minns den här dagen har blivit opåverkad. Jag känner precis som du rörande religion och kärlek. Måtte vi sprida den synen vidare till så många som möjligt...

Kim M. Kimselius sa...

Hej Ingrid
Ja, sprid leenden och kärlek runt omkring dig, för det tror jag du är bra på!
Kram Kim

franziengland sa...

Tack :) !