Min snart 89-åriga far ringde häromkvällen och var orolig. Han vet att min Mexikoresa närmar sig, och just nu snappar han upp alla nyheter han hör om Mexiko.
Det senaste han hade hört var att USA uppmanade alla amerikanska invånare att INTE resa till Mexiko på grund av våldsamheter där. De orden gjorde min käre far riktigt orolig.
Medan jag pratade med honom och försökte lugna honom att det inte var något att oroa sig för, växte klumpen och oron i min egen mage. Jag gick till datorn och letade efter minsta varning, inställda resor till Mexiko etc. Men hittade ingenting.
Hela tiden fortsatte jag tala lugnande med pappa. Jag berättade att jag nu var inne och kikade på datorn, vilket som alltid fick honom att förundras över dagens teknik, och att jag inte hade hittat något. Jag letade upp en karta över Mexiko och försökte förklara hur stort landet var och var någonstans oroligheterna var, något jag bara gissade, och sedan förklarade jag hur långt därifrån det var som jag skulle vara.
Tror att han blev något lite lugnare efter mitt övertygande samtal. Jag däremot var inte lugn, pappa hade väckt den gamla oron inom mig, tanken att något skulle kunna hända.
Men optimist som jag är tänker jag som alla andra: Det händer inte mig!
Det innebär att min resa till Mexiko blir av och jag åker nu på söndag. Lite pirrigt är det, men mest spännande. Jag känner mig otroligt förväntansfull och kommer förmodligen att vara full av nya intryck och massor av idéer till min bok.
Under tiden jag är i Mexiko kan du fortsätta läsa intressanta blogginlägg här, bland annat om Mexiko. När jag kommer hem lovar jag dig många vackra foton!
Nu ska jag fördjupa mig i Mexikos historia igen, för att vara så kunnig som möjligt när jag väl landar på den för mig så exotiska plats, där jag redan befunnit mig i fantasin under lång tid.
Här kan du läsa mer om min bok Mayafolkets Hemlighet som är orsaken till min resa.
Ha det så gott!
Kramisar Kim
Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.
onsdag 15 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Det kommer säkert att gå bra, du får lova att hålla dig undan från alla som ser ut att vara lite våldsamma! Ha det jättebra på din fantastiska resa!! Kram
SvaraRaderaHej Isa
SvaraRaderaTack för dina goda råd och din omtanke!
Kram kim
Jag kan gott förstå din far! Vi är alla oroliga för våra barn, oavsett ålder. Jag kan också bli orolig för egen del. Kommer ihåg när barnen var rätt små och jag skulle på en tjänsteresa långt bort och började fundera på vad som skulle hända om jag dog eller så när jag var iväg. DÅ satte jag mig mitt i natten och gjorde varsin liten tavla till alla tre barnen där det stod vad jag tyckte om hos dem och att jag älskade dem för det. De tavlorna stod sedan länge i fönstren på deras rum :) .
SvaraRaderaDet är nog bra att man skjuter det ifrån sig och tänkter lite "att det händer inte mig" och så sunt förnuft ovanpå det så går det oftast bra, men man kan aldrig skydda sig mot allt, livet är ju farligt att leva. Skönt att läsa detta och veta att du är hemma och att allt gick bra (bortsett från sjuka då).
Hej Ingrid
SvaraRaderaÅh, vad fint du gjorde till dina barn. De är säkert jätteglada för tavlorna även om ni inte dog...
Brukar skriva ett testamente över mina hundar när jag reser bort en längre tid. Vill ju veta att de får det bra den dag jag inte längre finns.
Ja, Mexiko var sannerligen en helt fantastisk upplevelse, trots att jag var sjuk. Tänk då hur den hade varit om jag hade varit helt frisk!
Kram Kim
Det blev de och det var tur att jag klarade mig. Tänker försöka hänga med ett bra tag till :) .
SvaraRaderaJag förstår att du tänker så med hundarna, det är ju jätteviktigt!