Popol Vuh, Mayaindianernas heliga skrift

Popol Vuh är namnet på mayaindianernas heliga skrift som återgav riter och symboler, skildrade världens skapelse och quichéfolkets öden innan spanjorernas ankomst.

På 1700-talet översattes Popol Vuh till spanska och gavs ut i Wien 1856. Skriften kom ut på svenska 1983. I Popul Vuh berättas det om två tvillinghjältar, som är ett centralt tema i mayafolkets mytologi. Efter de inledande mytologiska avsnitten beskriver boken kungadömet Quiches historia, samt det kungliga släktets gudomliga börd.

Ofta är förcolumbiansk begravningskeramik dekorerade med texter och bilder från Popol Vuh. Det mest fullständiga, bäst bevarade manuskriptet av Popol Vuh finns idag på Newberry Library i Chicago.

Här är ett litet utdrag ur skapelseberättelsen från Popol Vuh:
I alltets början bestämde sig havsguden Gucumatz och himmelns gud, Himlens hjärta, sig för att skapa människorna. De ville ha några som bodde på jorden och vördade dem och de andra gudarna. Men det gick inte så bra, första försöket misslyckades. De människorna klarade inte av att uttala gudarnas namn, de kunde bara tjattra, vråla och snattra. Därför bestämde sig gudarna för att de här varelserna fick bli de första djuren istället.

Havsguden och himmelsguden tog lite lera och försökte göra en annan typ av människa, men de blev alldeles för mjuka och förvridna, de kunte inte prata och löstes upp av vatten. Då kände sig de båda gudarna mycket frustrerade över sina misslyckanden och vände sig till de båda gudarna Xpiyacoc och Xmucane. De var gudomliga väsen som till och med var äldre än gudarna. Dessa två gudomliga väsen talade om för gudarna att de skulle skapa mannen av trä och kvinnan av vass. Så gjorde gudarna, men de blev inte helt nöjda med dessa varelser, eftersom de vägrade att tillbe dem. Då skickade Himlens hjärta en översvämning och dränkte dem. De båda gudarna förstod att andra saker måste ske innan människorna kunde skapas.

De första djuren som skapades av Gucumatz och Himlens hjärta var jaguaren, rådjuret och ormen. Allt sedan dess har dessa tre starka symbolvärden för mayaindianerna. Jaguaren som jägaren och rådjuret som den heliga varelse som äts under festerna till gudarnas ära. Ormen är extra betydelsefull eftersom den är symbol för himlen. På mayaspråket liknar orden orm och himmel varandra.

Till slut lyckades gudarna Gucumatz och Himlens hjärta skapa de fyra första männen av majsdeg och därefter skapades kvinnor åt dem. Himlens hjärta blåste dimma i människornas ögon för att de bara skulle kunna se sin närmaste omgivning och inte göra anspråk på att bli gudar. Människorna trivdes på jorden, förutom att de tyckte det var så mörkt och därför bad de gudarna om eld. Det fick de, om de som tack offrade till gudarna. Något de gick med.

I min bok Mayafolkets Hemlighet berättar jag om boken när en av huvudpersonerna upptäcker den:

Plötsligt blev hon medveten om att hon var ensam i rummet och att det satt en man med korslagda ben på golvet framför henne.

Linda stannade abrupt. Hon stirrade häpet ned på det mannen höll i sina händer. En pappersbok!

Ja, egentligen var det väl ingen riktig bok på det sätt hon var van vid att en bok såg ut. Den här verkade vara gjord av pergament, eller det kanske var bark? Det såg ut som ett enda stort barkpappersark hade vikts i många långsmala sidor som var fullklottrade av mayafolkets skrift och bildspråk.

Det kanske till och med var Popol Vuh, mayaindianernas heliga skrift som återgav riter och symboler, skildrade världens skapelse och guichéfolkets öde. 

Samtidigt som Linda kände glädje bubbla inom sig över att hon fick se den här boken på riktigt, kände hon sorg över att hennes morbror Lars inte var med henne och fick uppleva detta. Hon var en person som bara älskade historia för nöjes skull, han hade vigt sitt liv åt det förflutna genom att bli arkeolog. För honom hade det varit oerhört mycket större än vad det var för henne, även om hon blev överväldigad över att få se boken.

Hennes morbror hade berättat om de här böckerna, hur spanjorerna vid sin ankomst till mayariket hade bränt upp det som de kallade för de hedniska böckerna. Endast några enstaka exemplar hade bevarats, eftersom de hade sänts till Spanien för att visas upp där. 

Mannen framför henne vred plötsligt på huvudet och såg argt på henne, där hon stod lutad över hans axel och kikade ner i boken.

Linda förstod att hon störde, kanske till och med gjorde något förbjudet. Hon log, nickade kort och skyndade därifrån. Hon följdes av mannens ilskna muttrande när hon hastigt gick ut ur rummet för att leta upp de andra.

Här ser du många olika mayatecken. Här kan du läsa om min researchresa till Mexiko.

Baksidestext till Mayafolkets Hemlighet:
Orden som kom ur schamanens mun var starka och hördes långt in i djungeln. Aporna och fåglarna, liksom människorna blev tysta, stumma av skräck över styrkan i schamanens ord, när han vräkte ur sig förbannelsen, som i slutändan drabbar Theo och Ramona. De har genom en liten mayafigur färdats genom tiden till mayafolkets stad Palenque i Mexiko på 600-talet, där de genast drabbas av schamanens vrede.
I Mayafolkets Hemlighet får du ta del av mayafolkets visdom och deras fantastiska kultur. En bok som överraskar från första till sista sidan och håller dig fångad i ett järngrepp!

Det här är en bok jag tycker väldigt mycket om, och mayafolkets historia är fascinerande. Jag har haft en underbar tid när jag har arbetat med boken.

Nå, tyckte du det var intressant inlägg?

Kramisar Kim


Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se. Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här: 

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.