Ibland blir dagen inte alls som jag har planerat. Denna dag hade jag vikt för att skriva, hade historien klar för mig och gick upp tidigt för att hinna skriva så mycket som möjligt. Men...
Eftersom jag bet sönder en tand började dagen istället med en resa till tandläkaren. Det gäller att vara ute i god tid när man bor på landet, man vet aldrig hur vägarna ser ut. Dessutom bör man klä sig varmt ifall bilen åker i diket. Mycket att tänka på när ett tandläkarbesök innebär en resa på nästan 6 mil totalt.
När jag ändå åker in till staden och halva dagen är "förstörd" gäller det att göra det bästa av dagen och uträtta så många ärenden som möjligt för att slippa åka in till staden snart igen.
Därför hämtades böcker på lagerhotellet, köptes medicin på apoteket, handlades på bokrea och mat för en vecka köptes. Dessutom skulle småfåglarna ha frö och nötter... Och Jan och jag skulle passa på att få lite mat i oss, mellan tandläkaren alla affärerna.
När jag så kom hem och bara ville slänga mig över datorn för att skriva, då står tre hundar och stampar och vill gå på promenad. Kassarna kvar på bordet, ut på promenad direkt. Sedan släpps de övriga hundarna på tomten och får roa sig med att se husse bära in 300 böcker av Kimberlie - Ett nytt liv, medan jag packar upp varor, fryser ned bröd och paketerar.
Sedan går jag upp till datorn för att äntligen skriva... Men först ska alla mail besvaras, alla frågor på Unga Fakta, och bloggen som jag inte hann med i morse ska skrivas. Nu är allt det gjort. Nu ska jag bara besvara meddelandena på Facebook och sedan är det dags att skriva, en stund, innan det är dags för ny hundpromenad, mat och middagslagning.
Ja, ibland går det inte riktigt som jag vill och då känner jag mig så frustrerad! Jag får satsa på en lång skrivardag imorgon istället... För orden finns där inom mig, det gäller bara att jag får tid att skriva ned dem.
Ha det så gott i all snö!
Kramisar från Kim
(Fotot taget alldeles nyss med min webbkamera)
torsdag 25 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är frustrerande men jag tror orden ligger där inne i ditt huvud, trängs med varandra, brottas lite – och det blir en bra träning för dem innan du släpper ut dem i datorn i full frihet!
SvaraRaderaTycker om din kommentar Eva.
SvaraRaderakramisar Kim
200 böcker av kimberlie-ett nytt liv hörs underbart!
SvaraRaderaKram Linda