Varsågod, här kommer lite text!
"Släpp mig!" väste flickan och slet tag i Theos hand för att kunna smita iväg.
Men han grep bara ännu hårdare om hennes axel, vilket fick henne att grimasera av smärta.
"Vi måste fly. De kommer att ta oss! De kommer att skicka iväg oss! Vi kommer att dö!" sa flickan, och nu var hennes tonfall bevekande, eftersom hon visste vad som väntade om soldaterna fick tag på henne.
Theo hade ingen aning om var de befann sig, eller vad den gula stjärnan betydde. Han visste inte så mycket om andra världskriget och judeförföljelsen, eftersom han kom från staden Pompeji, var född år 61 e.Kr. och hade rest i tiden tillsammans med Ramona till hennes värld. Han kunde inte den här delen av historien så bra, och visste inte vilken fasa som väntade de judar som blev tillfångatagna av tyskarna. Däremot såg han skräcken i flickans ögon och förstod att han var tvungen att släppa henne, men inte utan att först ha fått tillbaka den gula stjärnan.
Till sin förvåning hörde han Ramonas väninna Ulrika prata med hög röst bakom honom. Han vred på huvudet och såg henne stå med uppspärrade ögon och se sig omkring. Theo insåg att han var tvungen att ta dem därifrån.
"Ge mig stjärnan tillbaka!" sa han till flickan.
"Nej, den är min. Jag måste ha den! Följ med mig istället. Kom! Jag vet vart vi ska ta vägen!"
Theo nickade och ryckte i Ramonas hand.
"Kom! Vi måste ge oss iväg. NU!"
Ramona visste vad som väntade om soldaterna fick tag på dem och förstod att det var bråttom. Hon såg att soldaterna nu hade sett dem och skyndade mot dem.
"Kom Ulrika! Vi måste härifrån", sa Ramona och drog i Ulrika, precis som väninnan brukade dra omkring henne.
Men Ulrika vägrade flytta på sig innan hon hade fått en förklaring till vad som hade hänt. Hon släppte Ramonas hand och stirrade ilsket på henne.
"Jag tänker absolut inte röra mig ur fläcken förrän du har berättat vad det är som händer! Nu är du så snäll och förklarar det här för mig. PÅ EN GÅNG!" skrek Ulrika bestämt och satte händerna i midjan.
Den lilla flickan slet för att komma ur Theos grepp och Theo drog i Ramonas hand för att hon skulle följa med, men Ramona vägrade att lämna sin väninna.
"Stanna! Annars skjuter vi!" ropade en av soldaterna och lyfte geväret mot dem, samtidigt som flera soldater rusade fram och omringade dem.
Ramona kände hur Theos hand slets ur hennes grepp, hon blundade för ett ögonblick och hörde Ulrikas skräckslagna skrik blandas med soldaternas röster när de grep tag i Ulrika och började fösa henne bort mot en av lastbilarna. När Ramona öppnade ögonen såg hon flera fångar som satt på lastbilens flak och väntade på sitt oundvikliga öde.
I samma stund kände hon händer som grep tag i hennes armar och höll henne i ett järngrepp...
Baksidestext:En judestjärna kastar Theo och Ramona in i andra världskrigets fasor. Till deras förvåning har någon annan rest med dem i tiden. En person som ställer till det rejält för dem i sin okunnighet om tidsresor. De hamnar direkt i allvarliga svårigheter som bara har en enda utväg: Döden!
Ja, det var lite text ur den femtonde boken om Theo och Ramona, som reser genom tiden till olika historiska händelser. Som du förstår har de kommit till andra världskriget den här gången.
Tyckte du om det du läste? Vill du läsa mer? Kika in här för att läsa smakprov ur samtliga böcker i den historiska äventyrsserien.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!