Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

söndag 11 mars 2012

Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer

Idag tänkte jag ta dig med till en Mayakyrkogård i Mexiko, ett besök som gav mig rysningar.
Kyrkogården såg inte ut som något vi är vana vid. Här begravs människorna först i jorden, för att köttet ska förmultna.

När allt kött etc försvunnit från benen, läggs benen i ett knyte och flyttas till "Benhuset", som du ser här på bilden.

Så här ser det ut inne i benhuset. Om du kikar på en av hyllorna ser du hur knytet har gått upp och benen blottats. Som du kanske vet känner jag av andar och det var i det ögonblicket som jag knäppte det här kortet som jag kände hur arga de döda blev på mig. Förlåt!

När benen legat en tid i benhuset flyttas de till sin slutgiltiga plats som är ett eget litet hus. Ibland en kopia av det hus som människan bott i tidigare. Enligt mayaindianernas tro stannar den döda kvar fyra år på jorden. Därför kommer de överlevande och hälsar på sina avlidna här på kyrkogården, berättar vad som har hänt sedan de sist träffades etc.

Även om det var en relativt liten kyrkogård fanns det massor av små enskilda gravar.

En del stora, andra små.

Alla gravar ser olika ut.

Jag ska erkänna att jag skyndade ut från kyrkogården efter att jag tagit kortet på benknytena, eftersom andarna så tydligt var arga på mig. Det var en obehaglig upplevelse, samtidigt som det var fascinerande att se hur annorlunda man handskas med döden i Mexiko.

Här kan du läsa mer om Mayafolkets begravningsritualer.

Nästa gång tänker jag ta med dig ut på en lagun och titta på Flamingos, Mangroveträsk och Sötvattenpölar.

Tänk vad mycket spännande jag får uppleva under mina researchresor. För du vet väl att jag varit i Mexiko på grund av att jag håller på att skriva en historisk äventyrsbok om Mayindianerna: Mayafolkets Hemlighet. Det blir min tjugonde utgivna bok, mycket passande i år då mitt förlag firar tioårsjubileum!

Här kan du se alla mina blogginlägg om Mexiko och Mayafolket:
Nu är jag på väg till Mexiko. Här kan du läsa om hela resan.
Förälskad i Mexiko.
Mexiko / Chichen Itza.
Mexiko / Merida / Den vita staden.
Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer.
Mexiko, Mexikanska golfen, Flamingos och Sötvattenpooler.
Mexiko, ståtlig Hacienda och besök i en mexikansk statlig skola.
Mexiko, Mayastaden Uxmal och annorlunda mexikansk mat. 
Mexiko, Besök i ett Mayahus, fanastisk dag vid Mexikanska golfen, Pelikaner och mycket mer. 

Mexiko, den fantastiska Maystaden Palenque, Del 1.
Mexiko, Palenque, den magiska mayastaden i tropisk regnskog, del 2 samt Welib-Ja vattenfallet.
Mexiko Restaurangbesök i regnskogen, vardagslivet i Mexiko, på väg.
Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage.
Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar.

Här kan du läsa om alla mina researchresor runt om i världen.

Kramisar Kim




Min historiska äventyrsbok Mayafolkets Hemlighet är orsaken till min researchresa till Mexiko. Boken utkommer augusti 2012.


Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.

10 kommentarer:

  1. Vad spännande att läsa om deras begravningar! Tänk hur olika man ser på begravningar och döden i olika delar av världen. Ska bli spännande att läsa mer om din resa! Kram och krya på dig!!

    SvaraRadera
  2. Hej Isa
    Ja, det var en spännande upplevelse att besöka kyrkogården. Det kommer fler Mexikoinlägg!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  3. Jag är väldigt "förtjust" i kyrkogårdar. Ända sedan jag var ung har jag tyckt att det är något väldigt rofyllt med dem. Känslan att när vi dör spelar inte de små vardagsproblemen så stor roll. Det hjälper kanske att jag inte har så bra närkontakt med andarna så att de kan skrämma upp mig...
    Även historiskt och kulturellt säger ju kyrkogårdarna riktigt mycket och den du beskriver är väldigt olikt allt vi har hemma. Jag tycker det var väldigt intressant att läsa om!

    SvaraRadera
  4. Hej Ingrid
    Håller med dig om att kyrkogårdar är fascinerande. Ibland kan jag också känna ro på kyrkogårdar, om där inte finns osaliga andar, för då vill jag inte stanna kvar någon längre stund.
    Jag tycker det är intressant att läsa på gravstenarna, speciellt de äldre som berättar lite mer om personerna som ligger begravda där.
    Kram Kim

    SvaraRadera
  5. Hade jag känt osaliga andar hade jag inte heller velat stanna kvar! När jag studerade i Lund bodde jag nära en stor kyrkogård och dagen innan någon stor tenta kunde jag ta en promenad där och känna hur oviktig den där skrivningen egentligen var i det stora hela.
    Texterna på gravstenarna kan verkligen sätta igång fantasin...

    SvaraRadera
  6. Hej Ingrid
    Håller med dig om att kyrkogårdar växer fantasin. Det handlar en hel del om en kyrkogård i min bok Kimberlie - Ett nytt liv...
    Kram Kim

    SvaraRadera
  7. Ruggig upplevelse. Påminner mig om händelser jag var med om i tonåren då vi lekte anden i glaset. Jag har periodvis i mitt liv varit känslig även jag. Kyrkogårdar är rogivande. I min förra lägenhet hade jag utsikt över kyrkogården från mitt köksfönster. Mina vänner tyckte det var märkligt att vilja bo mittemot kyrkogården men jag sa att det var bra med så lugna grannar.
    Jätteintressant att få lära sig mer om andra kulturers syn på döden och begravningar. Läser dina reseskildringar i omgångar. Alltid lika givande så tack :)

    SvaraRadera
  8. Hej Anne
    Tack för din berättelse, fantastiskt, jag skulle aldrig kunna bo nära en kyrkogård.
    Min man skojar och säger att det är andarna från kyrkogården som förbannat mig och gett mig flunsan/lunginflammation/halsinfektion/feber och elände i åtta veckor! Vem vet!
    Ja, det är mycket att läsa...
    Tack för att du kommenterar!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  9. Jag har beställt din första Kimberliebok på biblioteket igår. Rikard hämtar den på tisdag om de lyckas få hem den till dess. Kul! Tänkte läsa den med Johan 10 år.

    SvaraRadera
  10. Hej Ingrid
    Ska bli spännande att höra vad du och Johan tycker om Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland!
    Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!