Firar min 50e bok med en båtutflykt i Ronnebys skärgård

Firar min 50e bok med en båtutflykt i Ronnebys skärgård

I måndags gick Spöket på Torpa Stenhus till tryck. Sedan dess har jag firar och haft lite "semester", plockat iordning i kontoret, blivit fotograferad inför ett reportage i Hemmets Journal och varit ute på havet med skärgårdsbåten Astrid.

Det var i vintras jag blev kontaktad av Blekingetrafiken med förfrågan om jag ville skriva barntexterna till deras skärgårdsbåtar Hop-on-hop-of. Jag tackade ja. Sedan fick jag även spela in texterna, varit med på invigning av båtarna och nu gett mig ut på egen hand.

Ovan lämnar Astrid bryggan vid resecentrum i Ronneby. Att åka på Ronnebyån är en närmast himmelsk upplevelse. Hela vägen kantas färden av ståtliga sekelskifteshus, träd som hänger ut över vattnet och glada människor som vinkar när vi passerar.

I Ronneby hamn ligger de här ståtliga fartygen. "Sjörövarskepp!" skrek en liten pojke förtjust när han såg dem.

Här har vi kommit ut på öppnare vatten och det gungar en hel del, för de ovana och det blev lite skrik ifrån båten. Men det som störde mest var den man som hela tiden satt och beklagade sig över alla "dessa nysvenskar som tar plats för oss riktiga svenskar". Från det vi satte oss i båten beklagade han sig, eftersom det var en stor grupp nysvenskar med på båten, men de hade lika stor rätt som vi, och den klagande mannen, att vara där. Ändå höll han på att beklaga sig över att alla inte fick plats på båten "och de har minsann tagit semester för att åka med här och så upptar de där alla platserna". Jag hade god lust att ryta till på skarpen, men innan jag hann göra något sa mannen "Jag betalar minsann skatt och har rätt att åka båten, precis som de som står kvar på bryggan och inte kommer med på grund av de här..." Då reste sig en av de svartklädda kvinnorna upp, även hon hade fått nog, sedan sa hon på klar och tydlig svenska "Jag betalar också skatt!" Efter det var mannen tyst, ända tills de alla hade gått av på Karön, då bredde han ut sig över bänkarna och sa "Åh, vad skönt att slippa de där!" Jag önskade att även han hade gått av. Men som tur var sa han inget mer efter det. Tänk vad en enda person kan förstöra en båtutflykt.

Har har båten lagt till vid Ekenäs för att hämta passagerare som skulle över till Karön. De fick stå, eftersom alla sittplatser var upptagna, men det var bara till ön på andra sidan sundet, så det gick bra.

Det var en ren njutning att resa med Astrid. Lugnt och skönt. Fläktande havsvindar som svalkade i den 30 gradiga värmen.

På tillbakavägen var vi inte många passagerare på båten. De flesta hade gått av vid Karön för att bada, några gick av vid Harön, rätt många faktiskt, även om det inte finns något annat att göra där än att ligga på klipporna, sola och bada. Men vackert var det där.

Ibland får man böja på huvudena när man passerar under broarna i Ronnebyån och jag tror inte jag var den enda som passade på att fotografera blomsterprakten på den här bron. En fin avslutning på en härlig båttur. Synd att säsongen inte är längre, för jag har mycket kvar att utforska av Blekinges skärgård.

Ja, nu vet du hur jag har firat min 50:e bok, samt med en flaska champagne.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.