Min första signering i Alingsås, en jättemysig stad. Var finns bokhandeln? Vi körde runt och letade. Till slut parkerade vi i närheten av stora torget och plötsligt utbrast barnbarnet Frida, åtta år: "Där är DU ju!" Hon pekade på en skylt med bild på mig och vi förstod att vi hade hittat butiken.
Fönstret var skyltat med mina böcker och Frida såg lycklig och stolt ut när hon såg från skyltfönstret till mig.
Plötsligt var butiken fylld av folk som pratade med mig och personalen om mina böcker och mitt i allt detta såg jag något som såg ut som en fotograf, samt en journalist med block och penna i händerna. Familjen på bilden här under kan du se på TV5 på måndag klockan 20.00 då de är några av årets huvudpersoner i serien Ullared. Jag brukar inte se serien, men nu när jag träffat några av huvudpersonerna tänker jag titta, i alla fall på premiäravsnittet.
En mycket trevlig dam köpte mina böcker om Kimberlie och Andy och även en Theo och Ramona-bok. Hon hade alltid längtat till Nya Zeeland sa hon. "Men det är bara att åka dit!" sa jag.
"Flicka lilla, du vet inte hur gammal jag är", sa den gamla damen.
"Nej, det vet jag inte. Men så gammal är du inte att du inte kan åka till Nya Zeeland", svarade jag.
"Jag är 95 år", sa damen då och jag kunde knappt tro det, för hon var så pigg och utstrålade sådan livsglädje.
Du som har läst böckerna om Kimberlie och Andy: Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland och Kimberlie - Ett nytt liv vet vem mrs Moonwind är. När jag hade pratat med den gamla damen kändes det som om jag hade träffat min mrs Moonwind, så som jag har beskrivit henne i böckerna. Det var en otrolig känsla. Vi blev fotograferade tillsammans för Alingsås Tidning och jag hoppas att vi kommer att vara tillsammans på bild i tidningen också.
Här är Lise-Lott och Johanna som jobbade i butiken med mig idag. Vi hade mycket trevligt tillsammans och skrattade en hel del.
Så har ännu en dag rusat iväg. Men det är en dag som har varit fylld av mycket glädje, många underbara möten, både med främmande och välkända.
När jag var klar med signeringen åkte vi vidare till en av mina pojkar som köpt radhus i Kungälv, ett hus jag ännu inte sett. Sedan var det dags att åka till nästa pojk för att se hans nya hus som jag inte heller har sett (vilket får mig att inse hur mycket jag har arbetat den senaste tiden...) och nu är jag hemma hos den tredje av mina pojkar och sitter här och skriver på min blogg, medan Patrik sitter vid sin dator... Undrar vad han jobbar med?
Ja, det har varit en fantastisk dag, helt underbart att få träffa alla barnen och barnbarnen och deras rara underbara fruar och fästmöer. Har haft två mycket intensiva dagar, med föreläsning igår och signering idag, ändå känns det som om jag haft en minisemester, en tröttande sådan, men ändock en liten semester. Imorgon bär det av hemåt igen, på vägen stannar jag till hos min 87-åriga pappa för att höra hur det står till med honom. Sedan kör jag vidare hem till mannen och hundarna för att se vad de har hittat på medan jag har varit borta...
Visst är det underbart att leva när man får chans att uppleva så mycket positivt och berörs av så mycket kärlek som jag har gjort den här helgen. När barnbarnen lägger armarna runt min hals och säger "Jag älskar dig" då känns det nästan som om hjärtat svämmar över av all den kärlek jag känner.
När jag sedan nu ikväll läser på fanbloggen att de skrivit att mina böcker är MYCKET MYCKET BÄTTRE än Twilight, då känner glädjen nästan inga gränser.
Tror jag kommer att sova väldigt gott i natt efter en sådan här händelserik, fantastisk dag.
Godnatt och kramisar från Kim
lördag 4 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken mysig liten tant du träffade :o)
SvaraRaderaTack för en jätterolig dag i bokhandeln, och för att du ville komma och besöka oss i Alingsås! Vilket fint blogginlägg, jag har länkat till det i min blogg - hoppas att det är ok!
SvaraRaderaHär är adressen till min blogg där det så småningom kommer att poppa upp recensioner av de två senaste böckerna: http://alwilda.blogspot.com/
(Det går bra att klicka på mitt namn överst med.)
(Jag kan lämna en liten kommentar till dig på Facebook när det blir dags så slipper du gå in och leta själv.)
Många glada hälsningar från Liselotte!
Hej Helena, ja hon var så jätterar, kunde inte låta bli att krama henne och följa henne ut genom dörren. Kram Kim
SvaraRaderaHej Liselotte. Tack själv, hade jättekul och kommer gärna tillbaka, utan Amy Diamond då! Du får jättegärna länka mina inlägg till din blogg. Ser fram emot att få läsa dina recensioner av böckerna. Lägger in en länk till din blogg här på min sida också. Kram Kim