Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 6 november 2010

Livsberikande möten

Tänk vad olika vi människor hanterar ett möte med främmande människor. En del ser förbi, andra tittar ner, några ler vänligt, andra blänger surt, väldigt få tilltalar en främmande människa.

Jag tillhör de som gärna byter några ord med en människa jag möter tillfälligt, i busskön, taxikön, i kön till toaletten, eller i rulltrappan. Ibland blir man kvar i ett givande samtal, ofta blir det bara några positiva, glada ord som utbyts mellan oss, men de orden glädjer både mig och den andra personen (hoppas jag).

Det är berikande att tala med andra människor, lyssna på dem, få dela deras livserfarenhet och ge dem en stund av min tid. Många äldre har ingen som lyssnar på dem eller har tid att prata. Det behövs så lite för att lysa upp en liten stund av vardagens enahanda långa timmar, som det ibland kan bli för många äldre.

Tänk vad mycket kunskaper de flesta bär inom sig, saker som jag inte kan något om, saker jag aldrig ens funderat över. Vid alla dessa möten lär jag mig något nytt och förhoppningsvis kan jag skänka lite glädje till den jag talar med.

Tänker med värme på den paranta äldre dam jag nyligen mötte. Hon var ute med sin hund, stannade upp när hunden hälsade på mig och vi började tala. Hon var rädd för att hennes hund kanske skrämde mig, smutsade ned mig, besvärade mig... När jag talade om att jag hade tre hundar kom pratet igång. Hennes ansikte sken upp när jag smekte hennes hund och beundrade den pli kvinnan hade på hunden. Hon berättade att hunden dragit omkull henne en gång när den var unghund och hon hade slagit ut alla tänderna i fallet. Men hon älskade hunden ändå. Hon kunde inte förstå hur jag kunde ha tre hundar, de drog väl omkull mig jämt och ständigt sa hon. Vi kom in på annat än hundar och jag fick ta del av en bit av kvinnans liv. Mötet berikade mig, skänkte mig glädje och jag hoppas att det även skänkte henne lite glädje.

Tänk på det nästa gång du möter någon, stanna upp, säg ett vänligt ord, eller bara le. För även om du endast har tid att skänka ett leende till din medmänniska skänker du med det mycket glädje som värmer ända in i hjärteroten. Har du dessutom tid att stanna upp och prata en stund, då har du berikat både ditt eget liv och den du möter.

Ha en trevlig och berikande helg!

Kramisar från Kim

9 kommentarer:

  1. Visst är det så! Det är en del av vardagen som jag älskar här på ön, de små orden, ett litet samtal... det ger massor.

    SvaraRadera
  2. Min man säger alltid till mig att jag måste ha något speciellt, för villt främmand emänniskor som jag träffar ute kan helt plötsligt öppna upp sig och berätta om hela sina liv. Jag vet inte, men kanske är det för att jag verkligen intresserar mig om andra männiksor, jag tycker det är väldigt faschinerande och berikande! Just hundar (och småbarn också) är bra isbrytare, några av mina närmsta vänner har jag träffat när jag varit ute med hundarna och vi har börjat prata... Det skulle kännas väldigt konstigt att inte i alla fall utbyta några ord med någon man träffar på. Specieltl nu när jag bor i ett annat land tycker jag det är spännande och väldigt lärorikt att prata med främmande människor. Inte alltid givande, men ofta! Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  3. Det kan verkligen bli många trevliga möten om man tar sig tid och stannar några ögonblick. En gång mötte jag en man ifrån Nigeria. Vi började prata om hundar. Senare blev han min hyresgäst i nästan ett helt år.

    SvaraRadera
  4. Jag kan inte annat än hålla med! Jag har mött många människor i mitt liv som delat med sig av sin historia. I NY var jag volontär på en förening som besökte äldre människor i deras hem för sällskap. Min första dam var en kvinna från fd Jugoslavien som flydde till Mexico under andra världkriget med sin mamma och syster. Hon bodde d¨är i väntan på att få komma in i USA...sen kom hon till NY och jobbade som sömmerska och träffade en fantastisk man. Den andra kvinnan hade bott i en fattig by på Irland och hade flyttat till NY med båt för 40 år sen. Hon hade en ögonsjukdom så hon var helt blind när jag träffade henne. Jag fick ta del av hennes kamp när hon kom över till NY :) Helt fantastiskt! Så du har helt rätt! Prata mer :)

    SvaraRadera
  5. Dina ord värmer. Livet är så kort, för kort för att låta en människa gå osedd förbi. Vad är saker och prylar jämfört med människor eller annat liv för den delen, en blomma, ett träd eller ett djur. Möt det levande och bli rik i själen!

    SvaraRadera
  6. När du skriver om möten med människor slår det mig att att vilka skillnader det är mellan Filippinare och Svenskar. På kvällarna när jag promenerar runt i vårt villaområde, hälsar alla på varandra, grannar, helpers chaufförer, trädgårdsarbetarna osv. Trots att vi inte känner varandra.

    När någon går med en barnvagn runt i området så är det massor av folk runt den, alla gillar barn så mycket här.

    SvaraRadera
  7. Ja alla dessa livsmöten ger näring åt vardagen och livet
    Ha en fin söndagskväll
    kram
    Emma

    SvaraRadera
  8. Så sant... Gillar oxå att prata med folk runtomkring mig :) I morses var jag i Mölle och tog en morgonpromenad. Själv hälsade jag på alla, men det var inte alla som hälsade tillbaka...

    SvaraRadera
  9. Hej Carina. Det måste vara en av de stora fördelarna med att bo där, att folk pratar med varandra! Kram Kim

    Hej SweFlo. Du låter som en jättemysig person som jag skulle kunna ha många trevliga pratstunder med. Fortsätt prata med folk, du lyser upp en stund av deras dag. Kram Kim

    Hej Monika. Wow, det var en fantastisk historia. Hoppas du berättar mer om den på din blogg! Kram Kim

    Hej Trillingnöten. Så fina berättelser du har fått ta del av. Härligt att du instämmer i mina ord om att vi ska prata mer med varandra! Fortsätt prata med mig! Kram Kim

    Hej Jonna. Instämmer helt och hållet med det du skriver Jonna. Kram Kim

    Hej Katarina. Åh, det låter underbart där du bor. Efter att ha läst många av dina inlägg och nu detta blir jag väldigt sugen på att resa till Filippinerna. Kram Kim

    Hej Emma. Tack för dina ord. Hoppas att du hade en fin helg. Kram Kim

    Hej Helly. Måste kännas konstigt att komma till Sverige där folk inte gärna hälsar och ler tillbaka, för jag antar att det har varit helt annorlunda på Sicilien? Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!