Summering av 2010, ett mycket bra år

2010 började på ett bra sätt, eftersom jag fick reda på att min bok Aftur til Pompei/Tillbaka till Pompeji hade blivit utsedd som en av året bästa utländska böcker på Island. Något som gjorde mig oerhört glad.

Året började också väldigt kallt, strömlöst och med mycket snö.

Men året inleddes också med radiointervju som slutade rätt dramatiskt.

Läromedelsmässan på Yllan i Kristianstad är ett återkommande evenemang som jag ser fram emot varje år. I år fick jag träffa ordförande för Kimselius fanklubb på facebook, tillsammans med sonen Samuel. På läromedelsmässan fick jag också en förfrågan om att ställa ut helgen därpå, vilket kom att medföra en stor överraskning...

...Det var Underbara Ungar som hade mässa i två dagar och det stora dragplåstret Eric Saade! Som precis hade varit med på Melodifestivalen och charmat alla. Det var 2,5 timmars kö för att få hans autograf. Alla kom inte in när han uppträdde så han gjorde ett extranummer. Kön till scenen gick precis förbi platsen där jag stod, så även jag fick skriva många autografer och även träffa Eric Saade.













Trots att det egentligen var min skrivarmånad var jag mycket uppbokad och reste runt en hel del. Ett av de roliga evenemangen var när jag fick sitta i juryn på Faktaslam i Lund, tillsammans med Ingrid Palm. Kan man verkligen tävla i Fakta, tänkte jag innan jag bänkade mig i juryn, och jag insåg snart att det gick alldeles utmärkt.













Så kom vulkanutbrottet på Island och kullkastade en hel del av mina planer.

När jag var och lagade mat hos Radio Blekinge i direktsändning fick jag smeknamnet "Vulkanförfattaren Kimselius". Ett kul smeknamn, förmodligen för att vulkanen på Island var mycket aktiv då, samt att jag min debutbok Tillbaka till Pompeji handlade om vulkanutbrottet som utplånade staden Pompeji, samt att jag höll på med att skriva en ny bok om Pompeji: Theos Pompeji.










Jag fick i uppdrag av en tidning att skriva en krönika om kronprinsessan Viktoria och Daniel Westlings bröllop. Vilket var jättekul.

















I maj var det dags för det årliga historiska evenemanget hos Horsahallens Gille. Ett mycket spännande evenemang som utspelar sig i en uppbyggd medeltidsby. Här får man lära sig mycket om läkande örter, medeltida brödbakning, se lajvspel och mycket, mycket annat. Den här gången berättade jag om häxförföljelsen på 1600-talet.

















"Min lilla valp" Theo dog chockartat och det blev stor sorg.













Sommaren var ovanligt intensiv och trots att jag skulle vara ledig hade jag signeringar på grund av att jag släppte boken Theos Pompeji.















Hösten var fullbokad med signeringar och jag slog mitt tidigare signeringsrekord 97 sålda böcker i butik med råge, när jag signerade/sålde 121 böcker hos Bokia/Killbergs Burlöv.


Bokmässan i Göteborg var ovanligt intensiv i år. Där gjorde jag också försäljningsrekord. I år hade jag hjälp av min prao Roxana, samt Matilda, Anki och Jan. De hade fullt upp hela tiden. Dagens höjdpunkt för Roxana och Matilda var när Paolo Robert kom och kikade på mina böcker.








Året har varit fullt av föreläsningar runt om i Sverige och jag har fått se nya trakter som jag säkerligen aldrig annars hade fått se. Tyvärr var jag rejält sjuk när jag besökte en av städerna, så det enda jag fick se var hotellrummet och skolan.










Jag kombinerade nytta med nöje, genom att se Terracottaarmén i Stockholm när jag åkte upp till Sigtuna och Uppsala för att signera. Museibesöket gjordes i sällskap av min bloggvän Eva från Malaysia.













I år har jag verkligen haft Änglavakt, när jag hade en vakande hand över mig vid en trafikolycka. Jag bloggade om olyckan när jag var välbehållen hemma igen, mycket för att skriva av mig den hemska upplevelsen. Mitt blogginlägg lästes av en person på Radio Blekinge, vilket medförde att jag i direktsändning i radio fick berätta om olyckan. Efteråt var jag alldeles skakis igen eftersom alltihop kom så starkt tillbaka till mig.

Vid en signeringsresa hade jag ett mycket spännande möte på tåget. Ja ett tag var det riktigt otäckt, för jag trodde att det var terrorister som planerade ett attentat mot tåget.

I år var det första gången Historiska Museet i Stockholm hade Sago- och Fantasyhelg. Där medverkade jag tillsammans med många andra författare och förlag. Här på bilden tillsammans med Jonna Berggren och Anna-Klara Melich. Detta var helgen innan bombdådet i Stockholm. Här mötte jag även en debutant Emma Andersson, som visade sig ha läst alla mina böcker och tyckte mycket om dem.









När jag så här i bild och text sammanställer året som har gått, har jag svårt att förstå att jag har hunnit skriva TRE böcker under denna tid:

Andra delen i serien om Kimberlie och Andy: Kimberlie - Ett nytt liv som har fått många fina recensioner.








Theos Pompeji som just nu är min absoluta favoritbok och fick otroligt fina recensioner av Bibliotekstjänst, och av många andra.

Dessutom kom Boudicas strid mot Romarna ut. Fansen älskar den här boken och de har skrivit "Mycket bättre än Twilight" och "Lika bra som Twilight" om boken. Vilket gör mig väldigt glad, även om jag inte har sålt lika mycket som Twilightförfattaren har sålt sina böcker.








Jag har även hunnit påbörja två nya böcker som kommer ut under 2011:
Kimberlie - Främlingar är tredje delen om Kimberlie och Andy och jag håller på med upplösningen av boken och det är jättespännande.













Dessutom håller jag på med den spännande, skrämmande och fascinerande boken På liv och död i andra världskrigets skugga. Detta är en bok som är jobbig att skriva, eftersom allt ligger så nära i tiden. Min 87-åriga pappa berättar om hur det var under kriget och så fort någon hör att jag skriver om andra världskriget får jag höra skrämmande detaljer. Vilket jag tror kommer att tillföra min bok väldigt mycket.

Dessutom har jag en överraskning som väntar alla mina läsare under 2011. Den kommer att avslöjas under våren, så håll ögonen öppna!

2010 avslutas med lika mycket snö och kyla som det inleddes...

Tänk... jag har inte varit utomlands en enda gång i år, ändå har året varit fullbokat. Under 2011 väntar en hel del utlandsresor, föreläsningar, signeringar och mycket annat kul. Ser med glädje fram emot det nya året. Hoppas att du följer med mig även då!

Önskar dig ett riktigt Gott Nytt År!

Kramisar från Kim

Nyår: Traditioner, Mat med mera

Nyår är en traditionell högtid som firas vid starten på det nya året.

I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende. Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.

I äldre tid, innan restaurangerna med sina lockande menyer, tog över. Hur firade vi då nyår?

Av julmaten fanns det kvar, så på bordet dukades det fram samma rätter som under julen. I södra Sverige var det inte heller ovanligt att man gav varandra presenter, ibland istället för julklappar.

Nutidens tradition att vaka in det nya året var från början något som man, i första hand, ägnade sig åt inom överklassen och bland ungdomar. Genom radions nyårsvakor har denna tradition blivit allmänt spridd och idag är det förmodligen ytterst få svenskar som kan tänka sig ett nyår utan att vaka in 12-slaget.

Liksom julafton var nyårsafton en viktig dag för den som ville veta något om framtiden.

En vanlig sed var att stöpa bly och utifrån formen på det stöpta blyet sa man sig kunna sia om framtiden. Hade blyklumpen formen av en krona var det ett tecken på att man skulle bli gift.

Andra sätt att få reda på vem som skulle bli ens tillkommande kunde man få om man "neg tre gånger inför nyårsnyet" (nymåne) samtidigt som man sa t.ex. "vems skjorta ska jag sy, vems kaka ska jag baka, vems maka ska jag bli?" Att magin vid nyår till viss del lever kvar märks i påståendet att ett löfte avgett vid nyår är ett löfte som är mer bindande än löften som avges vid andra tidpunkter under året.

Det borgerliga nyårsfirandet är förknippat med sylvesterbaler, numera nyårsbal och seden att avlägga nyårsvisit, idag en mer eller mindre bortglömd tradition.

Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.

Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner. Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd. Till middagen äter man gärna hummer. Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.

En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).

Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inte tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier, ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsförskrifter ignoreras. Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvårod, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget. I Tysklands kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri".

Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den sänts av SVT. Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, George Rydberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna. Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.

Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet. Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.

Varför är Nyår 1 januari?
Att just 1 januari är nyårsdag är en rest från Romarrikets dagar. Från början var nyårsdagen 1 mars, men rikets expansion gjorde att man behövde fler månader på sig att planera fälttågen (vilket man gjorde vid nyår) - därför flyttades nyårsdagen två månader bakåt.

Högtidsdagar brukar ligga i samband med brytningstider. När solen vänder och det blir ljusare infaller julen, när dag och natt är ungefär lika långa är det Jungfru Marie Bebådelsedag och när solen står som högst är det midsommar.

Därför kan det tyckas märkligt att lägga nyårsfirandet i skiftet december – januari då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit.

Vi kan också i månadernas namn se att det här med nyår i januari troligtvis inte är det man firade från början. Månaden december borde ju vara den tionde månaden (dec = tio) och oktober den åttonde (okt = åtta). Och så var det faktiskt från början, men då måste vi gå mer än tvåtusen år bakåt i tiden och hamnar då i Romarriket.

Före Julius Ceasar var den romerska kalendern svårbegripbar med månader och år som dåligt stämde överens med de naturliga månaderna (månens varv runt jorden) och det naturliga året (jordens bana runt solen). Det romerska året hade tio månader där mars var den första och december var den tionde och sista. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén: Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som "död" och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Någon gång på 700-talet flyttades januari och februari till kalenderåret som de två sista månaderna (det är för övrigt därför som februari är skottmånad) – mars var fortfarande årets första månad.

Vid det romerska nyårsfirandet (1 mars) tillträdde konsulerna sina poster och de började planera för de fälttåg som arméerna skulle dra iväg på. När riket växte blev 1 mars alldeles för tidigt att för denna planering och man blev tvungna att flytta konsulernas tillträde två månader bakåt på året. Runt 150 f.Kr. bestämdes att konsulerna skulle tillträde 1 januari och då firade man det nya året då istället.

När sedan den julianska kalendern infördes under Julius Ceasar 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Viktigt att komma ihåg är dock att romarna såklart inte räknade åren utifrån Jesus födelse (han var ju inte född än) utan med utgångspunkt i vem som var konsul när året började

Egentligen är ju nyårsfirande vid månadsskiften en rent administrativ åtgärd. Om vi skulle följa solens gång (vilket vore mer naturligt och mer rytmiskt) finns fyra bra tillfällen att fira: vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet.

Således har nyårsdagen infallit på olika datum i olika kulturer i olika tider. I Sverige var det främst 25 december och 1 januari som gällde, med övervikt för det senare. Dock var det ytterligare ett problem – att olika länder följde olika tideräkning. I den katolska delen av Europa hade man gått över till den gregorianska kalendern 1582 och helt enkelt strukit elva dagar i almanackan. Så här skriver Göran Hägg träffande: För den som reste i Europa i början av 1700-talet bör förvirringen ha varit total. Centrala Sverige, Londontrakten och Nordtyskland hade nyår 1 januari, som emellertid inföll 12 dagar efter 1 januari i resten av världen. På sina håll på de Brittiska öarna höll man fast vid 25 mars efter Florensmodellen, men fortfarande ett annat 25 mars än i Florens. Och bland den svenska allmogen i till exempel Värmlands finnskogar användes ibland fortfarande träalmanackor som räknade året från 25 december, som inte var 25 december i resten av världen..

I mitten av 1700-talet införde så till sist även Storbritannien och Sverige den gregorianska kalendern och den 1 januari blev samma dag över hela Europa (utom i Ryssland som inte bytte förrän 1917).

Men bara för att de allra flesta i Europa firar nyår 1 januari så är det inte så i resten av världen. Det iranska nyåret Nouruz firas vid vårdagjämningen, det judiska i september eller oktober, det hinduiska (Diwali) i november eller december och så vidare.

Några nyårsdatum
Afganistan - 20 mars (*), Nouruz
Antikens Rom - 1 mars
Assyrien - 1 april (år 6754)
Bahái - 20 mars (*) (år 163) Nouruz
Berber - 12 januari 2004, (år 2954)
Buddhism - 7 januari 2004 (år 2547). 13-14 april (år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder.
Tibetanskt nyår 21 februari 2004, Losar
Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram
Hinduism - 14 april 2004, Vaisakhi (Solkalender)
Indien - 22 mars 2005
Iran - 20 mars (*) Nouruz (år 1383)
Islam - 22 februari 2004 (år 1425 E.H.), Al Hijra
Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober (år 2530)
Japan - 1-3 januari 2003
Judendom - se Rosh hashana
Kina - dels 1 januari, dels (vårfestivalen, det traditionella nyåret) någon gång i januari-februari (olika från år till år)
Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721)
Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender), samt 14 januari 2004 (juliansk kalender)
Kurder - 20 mars (*), Nourux (år 2710)
Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi äran 536 börjar), Vaisakhi
Sydkorea - 22 januari 2004
Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz
Thailand - 1 april 2004, Song Kran
Vietnam - 22 januari 2004
Zoroastrism - 20 mars (*) Nouruz (år 1374 A.Y.)

(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.

Här hittar du goda nyårsrecept.

Här kan du läsa om champagnens historia

GOTT NYTT ÅR önskar jag alla mina bloggläsare och ser fram emot ett nytt år tillsammans med er!

Kramisar Kim

Källor till inlägget om Nyår:
Wikipedia
Edu Linköping
Tasteline
Högtider

Tidigare intressanta faktainlägg

Fakta om Kina:
De första Kinesiska Skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Några kinesiska uppfinningar, bland annat stigbygeln
Kinas förste kejsare
Terrakottaarmén på Östasiatiska museet i Stockholm


Fakta om Frankrike:
Slottet Versailles fontäner
Giljotinen ett löpande-band-mordredskap
Champagnens historia
Flykten till Varennes / Franska Revolutionen
Eiffeltornet i Paris, Världsutställningen 1889
Frihetsgudinnan i Frankrike och USA

Fakta om mat:
Världens äldsta snabbmat


Bantning:
Bantning ur historisk synvinkel


Romarriket:
Historiska fel i filmen Spartacus

Kejsar Hadrianus

Roms sju kullar och Roms födelse

Alla vägar bär till Rom...

Kronprinsessan Victorias anfader:
Jean Baptiste Bernadotte sedermera Kung Karl XIV Johan


Brudklänningens historia:
Visste du att det var Storbritanniens drottning Victoria som gjorde vit brudklänning till ett mode? Om detta och mycker mer kan du läsa här.


Fakta om Fotboll:
Fotbollens historia


1800-talets Facebook:
Tänk... redan på 1800-talet fanns en form av Facebook


Fakta om Klotter:
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.


Svensk Koloni:
Den svenska kolonin Nya Sverige i Amerika


Venedig, sagornas stad:
Venedigs historia, fakta och reseinformation


Titanic:
Läs om skeppet Titanics sorgliga historia


Midsommarafton:
Varför firar vi Midsommar?


Konfliktdiamanter:
Blodig Diamant, en skrämmande berättelse.


Vampyrer:
Här kan du läsa om Vampyrer, Greve Dracula och Twilight


Fakta om Egypten:
Mumier
Tutankhamons kläder


Fakta om Ecuador/Peru:
Krympta huvuden


Internet:
Internetanvändning


Digerdöden/Svarta Döden/Pesten
Här kan du läsa om Digerdöden


Stigbygelns historia
Här får du veta mycket om stigbygeln, sadeln och hästens historia.


Bluehenge och Stonehenge
Några av västvärldens mest berömda stensättningar


Tobakens historia:
Här kan du läsa om tobakens historia, men också om rökningens konsekvenser.

Om flaskvattens konsekvenser:
Giftigt flaskvatten


Persien
Marathon och Persien

Lund:
Domkyrkan i Lund, fylld av mystisk och märkliga ting.


Fakta om Nya Zeeland:
Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.


Sveriges sista avrättning:
Årsdagen av den första och sista avrättningen med vår svenska giljotin


Chokladens historia:
Här kan du lära dig mycket om chokladens historia.


Julens historia och traditioner:
Varför firar vi julafton, juldagen, advent? Här kan du lära dig mycket av våra svenska jultraditioner

Vad är det för skillnad på marsipan och mandelmassa? Vill du göra din egen marsipan, gå på marsipanskola? Här hittar du alla svar.

Julmat över hela världen

Var rädda om varandra...

Vi vet inte vilken dag som är vår sista, hur många dagar av vårt liv som är kvar.

Därför gäller det att ta vara på dem, varje stund. Njuta av dem tillsammans med vänner, familj och sina djur.

Inte kasta bort dyrbara minuter på struntsaker, ovänskap, tjafs och annat oviktigt.

Det gäller att leva varje dag som om det är den sista, utan att för den skull gå omkring och tänka, och tro, att det är den sista.

När jag gick på konfirmationsläger för drygt 40 år sedan, lärde jag mig ord som etsade sig fast inom mig. Mycket för att vi gjorde en hemmagjord almanacka och räknade ned dagarna tills lägret var slut. Varje dag drog jag bort ett blad och sa samma ord:

"Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter."

Det är precis så det är, du får aldrig gårdagen tillbaka. Därför gäller det att vara rädd om din dag, dina nära och kära. För du vet aldrig hur länge ni kan njuta av varandras sällskap.

Nu har snart ännu en dag av mitt liv försvunnit. En dag som har tillbringats i goda vänners sällskap, med skratt och glädje, men också med sorgen i sällskap.

Imorgon väntar en ny dag, hoppas jag, och den tänker jag göra till en alldeles speciell dag, precis som alla andra dagar före den. För det här är min tid på jorden och jag vägrar att slösa bort den!

Var rädda om varandra, vi har bara varandra till låns för en tid.

Kramisar från Kim
(Bild föreställer mig på dagens hundpromenad tillsammans med Tickie, Tola och Pluto)

Många har mycket, några har ingenting...

Ibland tycker jag det är skrämmande att se hur många leksaker barn har här i Sverige. En del har rummen fulla av mjukisdjur och leksaker. I många familjer känns det som om farföräldrar och morföräldrar "slåss" om att ge de bästa, dyrbaraste gåvorna till sitt barnbarn. När man får så mycket uppskattar man inte det man har.

Så finns det de som inte har någonting. Tänker på barnen på Haiti som överlevde jordbävningen, men inte deras föräldrar. En av mina bloggvänner bor på Haiti och berättar mycket om hur folket har det där nuförtiden, med kolera och elände, men också hopp och livsglädje. Läs här.

Genom Bloggvärlden kom jag också i kontakt med Katarina på Filippinerna
Hon berättade om en skola hon sponsrade: Adlawan Elementary School på Filippinerna. Jag blev inspirerad och anmälde mig som sponsor till skolan. Tänk att få möjlighet att hjälpa barn med böcker, det kändes väldigt rätt för mig som författare. Eftersom vi är några stycken som sponsrar skolan räckte pengarna denna gång även till slippers, väldigt enkla skor. För många var det deras allra första par skor, därför visar de stolt upp skorna här på bilden.















Här har barnen roat sig med att lägga upp ett K av skorna, K som i Katarina som kommer med hjälpen. I deras ögon är hon en ängel (jag håller med dem!).

I julas fick jag ett litet bevis på barnens tacksamhet, ett tjockt kuvert med mängder av foton och lite torkad frukt från Filippinerna, mycket goda! Det var Katarina som skickat det till mig, med hälsningar från eleverna, som inte kunde förstå hur en dam på andra sidan jorden kunde bry sig om dem.

Är så glad att jag stöttat dessa barn, att jag kan skänka dem lite glädje, utbildning, böcker, mat, kläder... Allt med hjälp av Katarina och de andra sponsorerna.

Katarina gör allt jobbet, det är hon som är den räddande ängeln. Jag skickar bara lite pengar, för det är det enda jag kan hjälpa till med, och jag är så tacksam att dessa barn som inte har så mycket nu kan få lite mer.

Vill du också hjälpa till kan du gå in och kika på Katarinas eller skolans sida. Eller du kanske hittar någon annan behjärtansvärd sak som du vill ställa upp för: Världsförälder, barnen på Haiti... Ja, det finns så många barn världen över som behöver din hjälp. Och de behöver den nu, innan det är för sent!

Kramisar Kim
(Fotona är några av de som Katarina har sänt till mig. Det är hon som är fotografen.)

Skrivprocess: Skrivklådan stillad

Äntligen skrivardag. Kunde inte sova i morse, för fingrarna längtade efter att skriva, orden ville lämna mitt huvud.

Snabb, nyttig frukost och sedan satte jag igång med första skrivpasset.

När det ljusnade var det dags för hundpromenad. Idag fick jag pälsa på mig rejält för det var drygt -15 grader kallt. Vilket inte tycktes bekomma hundarna det minsta. Blev så glad när jag upptäckte att markägarna hade plogat även skogsvägarna, vilket innebar att jag kunde ta en betydligt längre promenad än planerat. Till slut bet det rejält i kinder och näsa och jag drog upp halsduken framför ansiktet.

Där gick jag i bitande kyla, med massor av vit, gnistrande snö runt mig och i tankarna befann jag mig på Nya Zeeland och i min bok Kimberlie - Främlingar. Men till slut fick kylan mig att komma tillbaka till verkligheten och vi skyndade oss hem till värmen, tände en brasa, kokade en termos te och gick till skrivarlyan och satte igång igen. Tänk vad mycket inspiration och förnyad energi motion kan ge!

Nu är det spännande i boken. Upplösningen är på gång. Trådarna håller på att knytas ihop och det gäller att hålla tungan rätt i munnen, så att allt stämmer, ingenting glöms, att det inte blir för mycket av något och hela tiden tänker jag: "Hur ska det gå?" trots att jag vet hur det ska gå. Hela boken är färdig i mitt huvud. Ändå kommer tankarna hela tiden, mycket beroende på att det inte alltid blir som jag har tänkt. Oftast blir det bättre. Hoppas att det gäller även för denna bok.

Det kommer mystiska främlingar till staden Dunedin. De verkar finnas överallt där Kimberlie och Andy är. Deras liv vänds plötsligt upp och ned, och ingenting blir sig likt, när de till slut upptäcker de vad främlingarna är ute efter.

Ja, vad är då främlingarna ute efter? Det vet jag... och det är det som gör hela boken så spännande: Hemligheten, mystiken och upplösningen.

Älskar att skriva! Det bästa av allt är när jag är klar med Kimberlie - Främlingar väntar nästa bok på mig: På liv och död i andra världskrigets skugga. En otäck berättelse, men också en hoppets berättelse, för hoppet är det sista som överger människan. (Du kan följa arbetet med den boken på www.theoochramona.se)

Vill du också ha samma flöde på orden som jag har? Kanske kan du hitta något tips för att komma igång i mina tidigare inlägg om skrivprocessen? Kika här!

Nu ska jag fortsätta skriva på Kimberlie - Främlingar så att den kommer ut i butiken till alla mina läsare. För jag vet att det är många som väntar på boken och jag väntar på att få ställa den i min bokhylla!

Kramisar Kim


.

Skrivprocess: Skrivlängtan

Tack och lov för bloggen, här kan jag tillfredsställa min skrivlängtan. Det pirrar i mig att få börja skriva på mina böcker. Men, jag har lovat mig själv att under julen ska jag inte skriva på mina böcker. Jag vågar inte ens gå in i min skrivarlya, för då väller behovet över mig, starkare än någonsin. Speciellt om jag kommer in där när solen skiner in genom fönstret, eller när det är mörkt och endast skrivbordslampan är tänd...

När jag kliver in i min skrivarlya väcks alltid längtan efter att skriva, förmodligen för att hela rummet genomsyras av böcker, mina egna böcker, de av mina böcker som är översatta till andra språk, ordböcker, synonymböcker, uppslagsböcker, handböcker i svenska och så vidare. Och framförallt min dator... Jamen, säger du kanske, du skriver ju nu. Ja det gör jag, men bara på min lilla resedator, i vardagsrummet, eftersom jag inte ens vågar gå till min skrivarlya för då väller orden över mig.

Jag tror det är viktigt att inreda en plats som är till för skrivandet. Att samla allt material som behövs för att skriva det du vill, göra platsen mysig, göra den till bara din. Ha några ordböcker, synonymböcker, kanske diktböcker, på bordet. Så känns det som en liten skrivarlya.

Minns en gång när en författarkollega kom hem till mig och sa: "Här syns det att man kommit till en riktig författare." När jag frågade varför, sa min kollega: "Det syns på alla ordböcker och uppslagsverk."

För mig är det viktigt att kunna slå upp synonymer, att inte fastna i samma ord hela boken igenom, vilket jag ofta gjorde i början av mitt författarskap. Dessutom känns det tillfredsställande att kunna slå upp ord och hitta lättare ord än de som dykt upp i mitt huvud, hitta rätt böjning av ordet och så vidare.

Om du funderar på att skriva en bok, men inte kommer igång, kanske det beror på att du inte har hittat rätt plats för att skapa boken. Försök att hitta en lugn vrå, en plats som är bara din och gör det mysigt runt dig, även om det bara är en liten, liten vrå i ett rum. Kanske kan det hjälpa dig att komma igång med ditt skapande och rätt som det är har du skrivit din bok!

Imorgon är det skrivardags igen. Åh, vad jag längtar till min skrivarlya!

Kramisar Kim

Tidigare blogginlägg om skrivandet och skrivprocessen:
Min allra första bok
Skriva en bok
Ge ut böcker på eget förlag
Bokomslag, från idé till färdig produkt
När blir du författare?
Min källa till inspiration
Skriv en bok, föreläsning på Bokmässan i Göteborg 23 september 2010
Att arbeta med flera böcker samtidigt
Spökskrivare
Tänk vad ett ord betyder mycket
Lugn och harmonisk av böcker
Skicka din berättelse till förlag
Jobba med gula lappar och se exempel.
Nya gula lappar och skrivtips.
Hitta ditt författarspråk
Kött på benet
Huller om buller-tekniken
Första meningen
Slutet
Ge dig tid att stanna upp
Om jag ändå kunde tänja på tiden
Motivation och disciplin
Snart klar
Korrekturläsning
När allting finns där och har bråttom att komma ut
Det kom ett mail
Skriva för skrivandets skull
Skriva synops
Att arbeta med ordspråk
Synonymer, en spännande lek med ord
Läsarna är viktiga
Att använda sig av livserfarenhet i sina böcker
När inspirationen flödar
Sprudlande skrivarglädje
Kreativitet och vardagsbestyr
Skrivprocess och drömmar
Mellan dröm och verklighet
Skrivandet och livserfarenhet
Korrekturläsarna
Skrivkramp?
Vad händer på nätet när jag dör?
Skrivglädje
Skriv medan du sover
Skriv direkt ur hjärtat!
Iaktta och memorera...
Tid att skriva
Bygg upp din berättelse
Skrivandets alla små stunder

Vill du ha fler skrivtips kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se

Marsipan / Mandelmassa / Marsipangrisar

När julen kommer vill jag gärna ha en marsipangris, helst hemmagjord, för de smakar allra bäst. Det är min man som tillverkar marsipangrisarna.

Ett år höll jag helt upp med godis hela året och blev då lovad en marsipangris i julklapp. Det fick jag. Jan gjorde en stor sugga och massor av griskultingar av ett helt kilo marsipan. Alla med sina bakdelar doppade i choklad. Det var knappt jag hade hjärta att äta av dem, eftersom de var så fina. Du kanske inte vet det, men jag älskar grisar, även levande sådana och jag samlar på grisar i olika former, dock ej levande.

Man kan göra mycket mer av marsipan än vanliga grisar. Se på de här ljuvliga små barnen som inte är större än att de får plats i ett snäckskal.

Vad är då marsipan och vad är skillnaden på den och på mandelmassa? Här får du svaret:

Marsipan (tyska Marzipan, av italienska marzapane, ursprungligen 'ask (med sötsaker)', troligen av ett likabetydande arabiskt ord), blandning av mandel och socker, ofta tillsatt med t.ex. likör, citronskal och/eller rosenvatten och använd till (ev. chokladdoppad) konfekt, ibland formad till figurer. Marsipan framställdes redan under antiken, blandad med honung i stället för socker. Marsipan av nutida typ är känd från 900-talets Persien, anses ha introducerats i Europa under korstågstiden och omtalas i Sverige tidigast i biskop Brasks hushållsbok från 1520-talet. Under 1800-talet blev Lübeck och Königsberg internationellt kända för sin förnämliga marsipankonfekt. (Har ätit Lübeckmarsipan och den är mycket god.)

Mandelmassa, lika delar finmalen sötmandel och florsocker som arbetas samman med äggvita till smidig konsistens. I industriellt tillverkad massa för bl.a. bagerier, kallad bakmassa eller figurmassa, är en del av mandeln ersatt av aprikos- eller plommonkärnor. Massa med högre sockerhalt än 50 % får inte kallas mandelmassa. http://www.ne.se/lang/mandelmassa, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-25.

Om du tycker om att baka med marsipan hittar du här många läckra recept.

Visste du att det finns en marsipanskola där du kan lära dig baka läckra bakverk och göra konstfulla figurer av marsipan? Kika in här om du är sugen på att få veta mer.

Att göra egen marsipan är inte alls så svårt som du kanske tror.
Du behöver dessa ingredienser:
200 gram sötmandel
2,5 dl socker
1 st äggVITA
1,5 msk kallt vatten
3,5 del florsocker
Vill du färga marsipanen behöver du också valfri karamellfärg.

Nu är det bara att sätta igång och göra marsipanen. Gör så här:
1. Skålla och skala sötmandeln. Låt den torka helt på hushållspapper, gärna över natten.
2. Kör mandlarna i en matberedare och tillsätt sockret, mixa till ett fint pulver.
3. Tillsätt äggvita och 1 msk av vattnet, kör tills du får en hård massa. Häll i florsockret i omgångar och tillsätt ev mer vatten. Färga med valfri hushållsfärg. Känns marsipanen torr går det bra att tillsätta några droppar vatten för att få den mjuk och smidig igen. Lycka till!

Kanske du redan är mätt på julgodis, marsipan och choklad? Men till nästa år kanske du kan tänka dig att göra din egen marsipan och dina egna marsipangrisar och vem vet, du kanske till och med har gått på marsipanskolan och kan åstadkomma sådana fantastiska marsipanfigurer som de små barnen.

Nu blev jag väldigt sugen på marsipan. Blev du?

Kramisar Kim

Julmat över hela världen

Idag är det Julafton, vilket innebär mycket mat för de flesta.

Men alla länder har inte samma traditioner vad det gäller julmat. Här kan du se vad som äts över hela världen:

Australiens julmat är en blandning av lokala specialiteter och traditioner som införts från Storbritannien och andra länder. Kalkon eller skinka, ofta serverad kall och barbecuegrillade skaldjur som tigerräkor och marronkräfta är vanliga huvudrätter på juldagen. Pavlovatårta (som jag ÄLSKAR och har recept till men aldrig blir som den jag åt på Nya Zeeland, där de också äter Pavlovatårta) och julpudding är vanliga efterrätter.

Storbritannien: I Storbritannien brukar huvudrätten på juldagen vara ugnsbakad gås eller kalkon med potatis, följt av Plum Pudding.

Danmark: I Danmark har den traditionella måltiden på julen varit flæskesteg (skinkstek), tillagad med svål som rostas till dess att den är krispig genom att man höjer temperaturen i ugnen ett tag innan steken tas ut. Man kan även äta anka eller gås på julafton, vilket på senare tid blivit allt mer populärt. Tillbehören är oftast desamma oavsett vilket kött man väljer. De består av brunede kartoffler - små potatisar som kanderas i socker och smör, vanliga potatisar, brun sås, rödkålsgelé eller lingonsylt. Efter huvudrätten serveras Risalamande med varm körsbärssås. I Risalamanden blandar man hackade mandlar av olika storlek, samt en hel mandel. Den som hittar den hela mandeln får en mandelgåva, traditionellt sett en marsipangris. På juldagen äter man i Danmark julefrokost, en dansk motsvarighet till vårt julbord där man dukar upp det som faller en i smaken. Traditionella rätter är stekt medisterkorv, ugnsbakad grovhackad leverpastej med bacon samt blodkorv, men även saker som man hittar på svenska julbord som sill, köttbullar och sylta. och ibland även någon vinbärsgele.Under julen dricker de äldsta julöl, medan barnen får hvidtøl, även kallat nisseøl, en söt mörk lättöl bryggd på vete, malt, socker och lakrits. Andra drycker som dricks under julen är glögg och snaps - oftast någon slags juleakvavit. Runt julen äts även flera godsaker. Liksom i Sverige äter man i Danmark pepparkakor, men även pebernødder, som kan beskrivas som små pepparkakor i storlek med nötter, och honningkager, ännu en variant av pepparkakor. Utöver detta äts juledrømme, klejner och jødekager.

Estland: I Estland serveras julskinkan ofta med rutad och knaperstekt svål tillsammans med surkål och ugnstekt potatis. Aladåb gjord på grisfötter och kalvkött är en annan vanligt förekommande kötträtt. Rassolje är en sillsallad med rödbetor, potatis, mjölksyrefermenterad inlagd gurka, äpple, ägg, skinka och gräddfil.

Finland: Julen och dess företrädare i Finland, kekri (keyri / köyri), är traditionellt årets viktigaste fest. Julmaten skulle vara finare än vanlig husmanskost. I de olika landsdelarna skiljde sig rätterna från varandra. I de västra landskapen åt man olika typer "lådor" (puddingar) medan pirogerna var julmat i öst. I våra dagar har matkulturen blandats så att speciellt lådorna hör till julmenyn överallt i landet. Frossandet hör till julen i Finland och rätterna på julmenyn är många. På fiskmenyn finns gravad fisk, fiskinlägg och lutfisk. Skinka varvas med lever-, kålrots-, morots- och mältad potatislåda. Skinkan äts med tillbehör som jullimpa, hemost, svampsallad eller rosoll. Efterrätten kan bestå av risgrynsgröt (tid. korngrynsgröt) med saftsoppa eller av julkaffe, -te eller glögg med dopp. Doppen består oftast av pepparkakor och jultårtor.I våra dagar blir lutfisken allt ovanligare på julbordet. Lutfisk var en vanlig julrätt i västra Finland och speciellt i svenska Österbotten. Kalkon har blivit ett allt vanligare alternativ till julskinkan.

Israel: Den judiska ljushögtiden chanukka infaller runt jul varje år. Den brukar i västerlandet jämföras med den kristna julen. Karp och latkes har en centralplats på matbordet under chanukka. Den kristna befolkningen i Israel är delad i många inriktningar och de firar julen enligt sina traditioner.

Lettland: I Lettland äts bland annat ärtor vars skal kommit att mörkna till brungrått i färgen genom blötläggning. Till ärtorna är det tradition att dricka kefir.

Litauen: Traditionellt äts i Litauen den så kallade Tolv-rätters julmiddagen bestående av, som namnet antyder, 12 rätter vilka symboliserar årets 12 månader.Traditionen härrör från det forna tsarväldet och är starkt förknippad med den östortodoxa kristendomen . Seden förekommer även i Polen och Ukraina där den ser i stort sett likadan ut. Skillnader finns dock, till exempel rätten Kutia som förekommer i Polen och Ukraina men sällan i Litauen. Där äts istället Aguonų pienas vilket är en slags soppa gjord av blötlagda och krossade vallmofrön.. Vallmon symboliserar välgång och överflöd. Fisk, främst sill, karp och gädda, är vanligt förekommande. Till sillen äts morötter eller svamp. Friterade degknyten med olika fyllningar, såsom surkål, svamp eller vallmofrön, är en annan rätt. Till skillnad från i Polen och Ukraina äter man inte lika mycket söta rätter i Litauen; det anses inte passa med de övriga rätterna. Enligt traditionen påbörjas måltiden när den första stjärnan visar sig på himlen, en symbolisk koppling till Betlehemsstjärnan som visade på Jesus födelse.

Norge: I Norge förekommer olika julmatstraditioner. På Österlandet, Trondelag och Sörlandet är det vanligt med ribbe (revbensspjäll inklusive sidfläsket av gris) som vanligtvis serveras med surkål, skysås och kokt potatis medan pinnekjött (saltade och torkade revbensspjäll av lamm) är en vanligare rätt längs Vestlandskusten. Lutfisk, i regel tillredd av torsk och serverad med bacon och senap förekommer i så gott som hela landet. Andra populära rätter är medisterkaker och medisterkorv.

Polen: Julafton, Wigilia, är den största familjehögtiden i Polen. Man börjar äta julmaten när den första stjärnan visar sig på himlen, och enligt polsk sed bryter man oblat med varandra och önskar varandra olika saker, innan maten intages. Julbordet är dukat med vit duk och bör innehålla 12 rätter. Man bör prova lite av var rätt, det sägs bringa lycka under det kommande året. Man dukar alltid till en person mer än vad som är bjudna; en oväntad gäst ska alltid vara välkommen. Maten består vanligtvis av olika sorters sill, svampsoppa gjord på torkad svamp med pasta eller klar rödbetssoppa med tortelliniliknande degknyten kallade uszka, stekt karp, surkål (ofta smaksatt med svamp), piroger med surkål samt pasta med vallmo och honung. Det hela avslutas med kompott av torkad frukt. Först på juldagen äter man skinka och olika korvar. Till julkaffet hör vallmokaka, polsk ostkaka, faworki, spröda klenäter och pepparkakor.

Slovakien: I Slovakien äts ofta surkålssoppa och stekt karp med potatissallad. Vanligt är också olika söta bakverk, i synnerhet ett kallat vianočné trubičky, som är en sötad deg som bakas i ugn och serveras med honung. På juldagen äts oftast kalkon eller gås.

Sverige: I särklass bland julmaten står i Sverige julaftonens julbord, vilket dessutom serveras lång tid före julen på restauranger. Julbordet består av många olika matvaror. Rätter baserade på griskött dominerar, såsom julskinka, julkorv (ibland i form av grynkorv), sylta, köttbullar, stekt prinskorv och dopp i grytan (man doppar vörtbrödsskivor i spad, som tagits till vara vid kokningen av alla de rätter som ingår i julbordet). Därtill är olika fiskrätter vanliga, inte minst inlagd sill men också strömming, ål, lax samt lutfisk, till vilken vit sås inte är ovanlig. Längs kusten, bland annat i Roslagen har det varit tradition att äta julgädda, en rätt som emellertid inte har förmått hävda sin ställning i takt med ett stigande välstånd. Även risgrynsgröt, rundkornigt ris långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts i juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel. Den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsåg mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva. I det gamla bondesamhället var det viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus, avsett för att hålla hustomten på gott humör. Om man glömde det kunde tomten bli arg, och hämnas genom att hela det kommande året ställa till otyg av skilda slag. Av gröten som blir över görs Ris a la Malta. En gammal, men numera övergiven tradition är duka med helstekt grishuvud, pyntat med ett grant äpple i munnen och krusat papper kring öronen. Julbordet inleds gärna med snaps. Som måltidsdryck serveras mumma eller julmust.

Tyskland: Julmaten i Tyskland varierar mellan olika områden. Folk brukade arbeta på julafton och då lagade man något enkelt som till exempel potatissallad och knackwurst. Tamgås och karp är vanliga julrätter. På juldagen eller annandag jul äter man ofta gås-, ank- eller viltkött med Kartoffelklösse. Typiska grönsaker är rödkål, grönkål och brysselkål. Man äter också bakverk som Lebkuchen och Stollen.

Här hittar du recept till vår svenska julmat.

Vet att det saknas många länders mat, så du får väldigt gärna lägga till fler länders julmat här i kommentarer.

Hoppas du har en riktigt bra julafton med god mat och glada vänner sällskap.

Kramisar Kim

Julhälsning från ett snöigt Blekinge

Igår var en gnistrande kall vinterdag med -23 grader och en vinterblek sol som knappt värmde någonting alls.

Idag yr snön i luften. Stora snöflingor byts av mot mindre, för att sedan återigen bli stora. Vi skottar och skottar och skottar. När jag har skottat en gång och vänder för att gå tillbaka, får jag skotta mig tillbaka igen.













På radio har de gått ut med en klass 2-varning. Vilket innebär: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

















Varning klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.

Varning klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Tågkaos över i stort sett hela landet. Men även många trafikolyckor.

Här sitter vi ombonade i vårt varma hus, julskinkan är klar, pepparkaksdegen ihopknådad, marsipangrisarna doppade i choklad, köttbullarna stekta och fåglarna ute har fått sitt.


















Det är vackert att titta ut genom fönstret på all snön och se alla fåglar som flockas runt fågelborden. Idag hade vi en rovfågel som kom. Han hade nog tänkt sig ett skrovmål på en och annan talgoxe eller domherre, men som genom ett trollslag var alla småfåglarna försvunna och trots att rovfågeln länge satt och väntade, dök inga småfåglar upp förrän det stora hemska monstret försvunnit.

När det är sådant här väder kan vi äta julmat med gott samvete, för vi har verkligen fått arbeta för maten. Först skotta för att ta oss ut, sedan skotta till vedboden och sedan köra in veden i huset och sedan skotta igen...

















Igår ville hundarna inte vara ute någon lång stund. De försökte stå på ett ben, vilket inte gick så bra. Men de frös om fötterna i den -23 gradiga kylan. Idag har vi bara -6 grader och jag hoppas verkligen att det inte slår om till plusgrader för då blir snön tung!

Idag tyckte hundarna det var roligare att vara ute i snön. Det enda som är tråkigt för dem är att de måste hålla sig till de skottade gångarna, eftersom snön är för djup för att de ska kunna pulsa ut i den.

Våra äppelträd är täckta av ett tjockt lager snö. Om det blir tö är det bäst att vi skakar av snön annars lär grenarna brista.













Någon gran blir det inte i år. Vi brukar såga ned en gran i vår egen lilla skog, men eftersom det är så mycket snö är det svårt att ta sig fram till granarna. Dessutom har vi inte en aning om vilken gran vi ska välja. Snön kom så tidigt att vi inte hade hunnit välja ut vår julgran. Men vi ska nog få julstämning även utan en gran i huset. Det ser snön och levande ljus till.













Det kommer att bli tungt att köra upp nya skidspår, eftersom skidorna försvinner helt ned i snön. Men när jag väl har kört upp några skidspår kan hundarna följa med och trampa i spåren. Det kommer de att tycka om. Här ser du Pluto som älskar snön, speciellt sedan han har fått ett regntäcke så att han slipper vara blöt när han kommer in.
















Stackars Tickie har det inte lätt i snön. Fast lättare än andra vintrar, för i år har jag klippt pälsen rätt kort på henne. Normalt har hon päls i tjocka lager på benen och långt under magen, vilket gör att hon till slut ser ut som en brottare när hon går, eftersom hon har stora snöklumpar hängande från ben och mage. Nu är det bara pälsen i ansiktet som behöver kortas, så hon slipper få ögonen igensnöade.


















Imorgon är den dag då vi här i Sverige får se om vi har varit snälla under resten av året, imorgon är det julafton. Då kommer tomten. Förra året var jag i Rovaniemi och träffade självaste jultomten. Han lovade mig ett stort rött paket, men tydligen var jag inte tillräckligt snäll, för det kom inget sådant paket till julafton.
I år har jag nog varit snällare, för nu ligger det massor av julklappar och väntar. Inte under granen, för det har vi ju ingen, men de ligger där och påminner om att det är julafton imorgon, vad som än händer.

Ha en riktigt God Jul och var rädda om varandra!

Kramisar Kim

Uppdatering 24 december 2010, julaftons morgon

Tyckte vi hade mycket snö igår, men under natten har det kommit MASSOR. Alla våra skottade gångar är igentäppta av snö, fick knappt ytterdörren för all snö. Istället för att sitta inne i stugvärmen och njuta av julafton blir det till att ge sig ut och skotta. På nyheterna kallade de Blekinge för ett litet Österlen, eftersom hela Österlen är igensnöat och inga vägar öppna. Igår satt 500 bilar fast i drivor som ibland var upp till fyra meter höga, på väg 11 i Österlen. Snön faller och vindarna driver runt snön så att det ser ut som en vit öken med höga vallar, spetsiga toppar, mjuka dalar och runda kullar. Det är otroligt vackert, men oj så mycket att skotta. När jag tittar ut genom fönstret inser jag att vi nu har över en meter snö. Det är mycket! Nu dags för frukost och sedan börjar skottningen. Kramisar Kim