Det är synd om människan, speciellt barnen!

När vi föds är vi hjälplösa och måste tas om hand i många år. Titta på hästens barn, fölen, de reser sig upp på skrangliga ben just efter att de har kommit ut från mamma, sträcker sig efter spenarna, dricker och efter ett tag kan de skutta omkring som vildingar.

Men människobarnen kan inte gå förrän efter nästan ett år och får inte bestämma över sitt eget liv förrän efter 18 år. Nuförtiden bor många människobarn hemma långt längre än så.

Såg en faktadokumentär om barn som mådde dåligt på grund av föräldrarnas välvilja, de älskade sina barn till döds. En femårig pojke vägde 65 kilo och hur läkaren än förklarade för mamman att pojken måste röra sig mer och äta mindre kunde hon inte förstå. Hon köpte en rullstol till honom, för att han "skulle få röra sig mer!" Hon lagade nyttig mat och kunde inte förstå att en femåring inte skulle äta en stor bit tårta, wetabix och massor av frukt, samt en stor måltid kött, grönsaker, potatis och sås, allt detta inom loppet av två timmar.

En annan liten pojke fick dra ut nio tänder för att hans mamma låtit honom äta klubbor hela dagarna, han började med den första klubban direkt han vaknade och gick sedan omkring med en klubba i munnen tills han somnade. När han skulle somna fick han göra det med nappflaska i munnen, givetvis var flaskan fylld med saft. Ingen tandborstning där! Hans tänder var svarta!

Sedan orkade jag inte se mer, för jag led med dessa barn vars föräldrar kärleksfullt gjorde dem illa, utan att vara medvetna om det!

I kontrast till detta kom ett reklamavbrott om en liten femårig flicka som fick arbeta och hjälpa till att försörja familjen. Reklam för att man skulle bli fadderbarn.

Ibland kan man undra vad syftet är att leva: man föds, finns en stund på jorden och sedan dör man. Om man tänker så ska man se tillbaka på allt som har hänt under alla tusentals år som människorna har funnits på jorden. Varje generation för något vidare till nästa, ibland goda saker, ibland onda saker.

Jag tror på det goda, så jag håller fast vid det. Men ibland är det svårt när det händer så många hemska saker ute i världen.

Var rädd om dig, dina barn, dina föräldrar, djuren och naturen och tänk på att det kommer en generation efter oss, och ytterligare en och förhoppningsvis många fler generationer.

Ha en glad påsk i eftertankens tid!

Kramisar från Kim

Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.