Tycker faktiskt synd om dagens ungdomar som har mobiltelefonerna tillgängliga dygnet om. Det känns som om det är oerhört stressande. De tror att de alltid måste vara tillgängliga och nåbara.
16-åringen som upprört säger "Titta här hur många meddelanden som jag missat bara för att jag inte haft telefonen med mig."
Fem meddelanden på facebook. Okej, de ligger ju kvar där... Inte hela världen, tycker jag.
Då är jag också uppväxt i en mobilfri tid. Då fanns bara fasta telefoner. Om storasyster satt och pratade i telefon en timma med sina kompisar, innebar det att ingen av oss andra var anträffbar i familjen. Rätt skönt faktiskt.
Då kunde jag krypa upp i soffhörnet med en bok och veta att jag inte blev störd. Jag kunde helt och hållet koppla av och tränga in i fantasin, utan att bli störd av ett evigt pingande på mobilen, när något gjort inlägg på sin facebooksida eller twitter.
Nuförtiden finns det många bra dataspel till mobilen. Nu behöver man
inte sitta vid datorn för att spela, men kan spela precis var som helst, i
sängen, på toaletten, i soffan vid tv:n, vid matbordet i skydd av
bordsskivan. Tillfällena är många då man kan spela på mobilen istället
för att umgås.
Mobiltelefonerna knyter inte bara samman människor, de skiljer dem också, de tar ifrån människorna de spontana samtalen, stunder då det inte finns något att göra då kroppen och hjärnan passar på att vila.
Nu låter det som jag är en mobilhatare, men det är jag inte. Mobiltelefoner är praktiska, det känns skönt att direkt kunna ringa när saker och ting inte blir som man har tänkt, när olyckan är framme osv. Det är bra att kunna gå in och besvara meddelanden på telefonen utan att först behöva koppla upp datorn, speciellt när det åskar ute.
Min Samsung Galaxy S3 tar också helt fantastiska foton, om man håller i den med båda händerna! DET tycker jag är bra.
Däremot kan jag lägga ifrån mig mobilen en hel dag, utan att vara anträffbar. Det är inte hela världen om de inte får tag på mig direkt. Är det något viktigt lämnar de ett meddelande, om det inte är så viktigt ringer de igen, eller skickar ett sms.
Ja, nu har jag sagt vad jag tycker om mobiler och jag avslutar med att säga det som min 90-årige far alltid säger: "Det var bättre förr" ;-) Detta säger jag med glimten i ögat och en blick på mobilen för att se om det har kommit något nytt meddelande :-)
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida
www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Inlägg
